Helikoptern - räddaren från ovan

Vid väpnad strid är skador oundvikligt och en snabb transport till kvalificerad sjukvård kan vara avgörande för liv och död. Helikoptern är en värdefull resurs till förbanden ute i terrängen och under veckan har transport av skadade soldater övats, det som på militärt språk kallas medevac – medicinsk evakuering.

Andreas Hansson jobbar deltid som sjukvårdare på helikopterskvadronen i Luleå. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Utrustning färdigställs och båren surras fast i golvet. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Kort brief på stabsplats inför avfärd. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Teknikern ombord på helikoptern kontrollerar att inga vassa föremål sticker upp från marken inför landningen. En sjukvårdsutrustad Patria håller de skadade soldaterna varma i vinterkylan. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Om den skadade redan är säkrad på en bår sker ett byte och helikoptern lämnar sin orörda bår till markpersonalen. Det finns ingen anledning att flytta patienten mellan bårar i onödan. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Det är full aktivitet redan innan dörrarna till helikoptern stängts igen. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Båren är försedd med patienttäcke och en värmande folie för att värma den skadade. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Helikopter 14 är Försvarsmaktens största helikopter och används utöver sjukvård till transporter av personal och materiel. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Övningsledningen arbetar hårt för att scenarier ska se så verkliga ut som möjligt. Givetvis är det inte riktigt blod utan en färgblandning som sprutats på snön. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Sjukvårdare från artilleribataljonen förbereder en "skadad" soldat för sjukvårdstransport med en Helikopter 14 ur Första helikopterskvadronen i Luleå. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten

Beredskapen på första helikopterskvadronen i Luleå är på hög nivå när övningens stridigheter trappas upp. När ett larm om skada inkommer har besättningen 30 minuter på sig innan de ska vara uppe i luften och på väg till undsättning. Andreas Hansson är utbildad narkossjuksköterska och jobbar till vardags som ambulanspersonal i Boden. Vid ett tiotal tillfällen per år tjänstgör han som deltidssoldat i Försvarsmakten och just nu fyller han en viktig funktion som sjukvårdare vid helikopterskvadronen.
– Att jobba i Försvarsmakten ger många unika kompetenser, jag får gå utbildningar som jag har nytta av även i det civila, säger Andreas och nämner bland annat övningar i trauma och den allmänna riskbedömningen en soldat besitter.

Andreas fortsätter;
– Det har aldrig varit några problem att komma ifrån heltidsarbetet för att tjänstgöra här, jag tror landstinget ser möjligheterna i att jag är iväg. Det finns många lärdomar att dra från båda sidorna. Att jobba på ambulans kan ju dessutom vara förknippat med vissa hot nu för tiden och det kan vara nyttigt med den allmänna riskbedömningen en soldat besitter.

Sjukvårdare och soldat i samma person

Andreas har lång erfarenhet inom Försvarsmakten och har varit på flera utlandsmissioner i såväl Kosovo som Afghanistan. I vanliga fall bär sjukvårdarna stridsutrustning när de hämtar skadade ute på fältet men idag flyger de utan för att fullt ut kunna fokusera på sjukvårdsmomentet som inte övats så mycket med just Helikopter 14.

Vintersol 2018 är den andra övningen där helikoptertypen används för sjuktransport och det finns fortfarande rutiner att finjustera. Alla Försvarsmaktens större helikoptrar kan anpassas för sjuktransport och det finns ingen specifik ambulanshelikopter. Sjukvårdarna har förberett dagens maskin genom att plocka bort sittplatser och i stället sätta in en bår och klä väggarna med nödvändig materiel fördelad i olika väskor.
– Vi har egentligen samma kit som de på marken, med skillnaden att allt måste vara flyggodkänt här, det begränsar oss lite. Sen har vi alltid med en specialistsjuksköterska och en specialistläkare inom narkos vilket gör att vi har möjlighet att göra mer avancerade ingrepp, förklarar Andreas.

Övning – skadad soldat!

När larmet väl kommer är besättningen redo. Staben tar emot signalen om den skadade samtidigt som Andreas, förstepiloten och en tekniker ger sig ut för att starta upp helikoptern. Kvar i stabsrummet finns andrepiloten och läkaren som inväntar mer information om skadan och position för upphämtning. Rapporteringen sker via en så kallad nine-liner, ett internationellt format med färdiga punkter för rapportering inför medevac.
– Det är viktigt att vi får så mycket information som möjligt så att vi kan förbereda oss på hur vi ska ta emot den skadade, säger Andreas.

Det finns ingen tid för onödig felnavigering och genom att känna till skadan innan avfärd kan sjukvårdarna förbereda omhändertagandet under transporten. När läkaren och piloten vet vart de ska och vad de har att möta sker en kort brief vid kartan för att säkerställa färdväg. För en militär transport tillkommer en extra dimension att ta hänsyn till; fienden. En säker rutt utanför fiendens räckvidd plottas ut, därefter ansluter läkaren och piloten till helikoptern. Några minuter senare är hjälpen på väg till den nödställde. Piloterna flyger nära trädtopparna för att undvika fientlig radar och girarna är skarpa.

Sjukvårdare på marken och i luften

Under tiden som helikoptern startat upp motorerna har artilleribataljonens sjukvårdare gjort ett första omhändertagande av de skadade. I dagens scenario är två soldater skottskadade, den ena i benet och den andra i buken. Sjukvårdsgruppen transporterar patienterna till en lämplig öppen yta. Att köra patienterna landvägen hela vägen till sjukhus skulle ta allt för lång tid och dessutom uppehålla fältsjukvårdarna från eventuellt ytterligare skador inom bataljonen.

När helikoptern väl landar kommer Andreas springande genom den yrande snön. Helikoptern lyfter för att cirkulera över platsen, genom att hålla sig i luften får piloterna en bra överblick i händelse av fiender och det ger dessutom lite lugn och ro för sjukvårdarnas avlämning på marken.

Helikoptern återvänder ner och med skyndsamma steg lastas två bårar ombord. Det är trångt och aktiviteten är hög inne i det lilla utrymmet. För att förbereda patienterna så bra som möjligt och hinna göra ett ordentligt omhändertagande cirkulerar helikoptern i luften en liten stund innan den går ner för landning på I 19 vid det fingerade sjukhuset. Som av ett trollslag reser sig figuranterna från Hemvärnets ungdomsgrupp och lämnar scenen med vitsminkade men glada leenden. Andreas och de övriga ombord försvinner upp i skyn och beger sig tillbaka till flottiljen, redo för nästa uppdrag.

Vintersol 2018

Under perioden 1-28 mars genomförs övning Vintersol i Kirunafjällen samt i Boden med omnejd.

Framförallt ökar den militära verksamheten 13-22 mars då de omkring 1 200 deltagarna kommer att öva på civil mark mellan Boden, Harads och Vidsel samt på Hedenbasen, Degerberget, Kusträsk skjutfält och Bodens södra skjutfält. Under Vintersol kommer soldater och fordon att trafikera vägar samt röra sig i terrängen.

Under Vintersol genomförs krigsförbandsövning vid 91:a artilleribataljonen samt grundläggande krigsförbandsövningar vid 193:e jägarbataljonen och 192:a mekaniserade bataljonen.

I det avslutande förbandsskedet för Vintersol 2018 deltar cirka 1 200 personer från sex svenska förband; Norrbottens regemente, Artilleriregementet, Trängregementet, Markstridsskolan, Helikopterflottiljen och Försvarsmaktens logistik. Utöver dessa gästas övningen av en mindre enhet ur den amerikanska marinkåren.