Europeiska länder lär av varandra

Nyligen samlades ett fyrtiotal deltagare från tolv europeiska länder för att utbyta erfarenheter och lära av varandra när det gäller att framgångsrikt attrahera, rekrytera och använda personal med huvudsysselsättning utanför Försvarsmakten (under konferensen benämnda”reservister”). Sverige, i egenskap av Militärhögskolan i Halmstad, var värd för årets upplaga av European Army Reserve Forces Conference (EARFC).

I år deltog tolv europeiska länder – till nästa års konferens är målet att ännu fler nationer deltar. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Arméchef Karl Engelbrektson öppnade årets konferens och påtalade, mot bakgrund av en orolig omvärld, vikten av att länder som delar samma intressen och värden träffas och utbyter idéer och erfarenheter för att skapa fungerande personalsystem. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Dynamiska gruppreflektioner – överste Fulco Stallmann, Nederländerna, utbyter tankar om mervärdet av att använda reservister och att skapa ett attraktivt personalsystem som attraherar dagens ungdomar, både killar och tjejer. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Brigadgeneral Jukka Sonninen sätter stort värde på att delta i konferensen för att få kunskap och idéer för att göra det egna värnpliktssystemet ännu bättre. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Överste Maria Gedayová från Tjeckien var en av deltagarna som passade på att diskutera angelägna frågor. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Nästa år går stafettpinnen sannolikt över till Tyskland eller Danmark. Det blir då femte gången som EARFC anordnas. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– Fånga goda idéer, känn er fria att ”stjäla” dem och anpassa dem till era förutsättningar i respektive land, uppmanade arméchef Karl Engelbrektson när han öppnade årets konferens.

Utbildningschefen i den finska försvarsmakten, brigadgeneral Jukka Sonninen, är tydlig med vad reservisterna tillför:

– Försvarsmakten opererar inte i ett militärt vakuum. Reservisterna har ett civilt nätverk och förstår hur det civila samhället fungerar. Därför fattar de ibland bättre beslut och kan till och med vara bättre tränade i vissa avseenden på grund av att de odlar ett fritidsintresse som är till nytta i försvarsmakten, till exempel skytte.

”Den svenska modellen”

Som inspiration till ett antal diskussioner i både grupp och storforum gav några uppskattade föreläsningar en bild av ”den svenska modellen”. I jämförelse med vissa andra länder har Sverige ett relativt flexibelt system där olika personalkategorier såsom hemvärnspersonal, tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater, sjömän och reservofficerare går att använda i olika insatser i både fred, kris och krig. Flera perspektiv belystes som till exempel Hemvärnets roll och uppgifter, Försvarsmaktens samarbete med andra arbetsgivare och reservofficerarnas intresseorganisationer och samarbetet med Länsstyrelsen för nyttjande av reservister vid krisberedskap.

Skillnader, men också likheter

Det finns stora nationella skillnader i möjlighet att aktivera reservisterna. I vissa länder saknas personalkategorin helt. Hur begreppet reservist definieras nationellt varierar också där det i till exempel Finland i princip motsvarar värnpliktskategorin i Sverige.

– I Finland finns fortfarande ett stort folkligt stöd, 79 procent av befolkningen enligt undersökningar, för värnpliktssystemet. Vi kan konstatera att det är ett kostnadseffektivt system om man ser till resultatet – ett system som tjänat och fortfarande tjänar Finland väl. Trots att vi inte bygger vårt system på frivillighet tjänar ju vi också på att det är attraktivt för individen, med kvalitet i utbildning och övningsverksamhet. Motiverade individer löser uppgiften bättre! Även om vi har valt olika lösningar har vi mycket att lära av varandra, förklarar Jukka Sonninen.

Andra länder har stora likheter med Sverige, Nederländerna till exempel. Delvis diskuteras samma frågor som i Sverige.

– Vi har flera likartade utmaningar. En aktuell fråga är om det ska gå att konvertera från att vara reservofficer till att bli yrkesofficer. En annan intressant fråga är om vi kan ta hjälp av externa företag när det gäller till exempel rekrytering och urval. Det är resurskrävande att sköta hela processen inom försvarsmakten, konstaterar överste Fulco Stallmann.

Uppskattad och nödvändig konferens

När konferensen närmar sig slutet är det tydligt att årets upplaga är mycket uppskattad.

– Jag vill tacka Sverige och Militärhögskolan i Halmstad för en mycket välorganiserad konferens där värdarna visat stor gästfrihet. Alla försöker skapa system som fungerar och vi möter mer eller mindre samma utmaningar. Det är absolut nödvändigt att vi fortsätter att träffas och utveckla ett internationellt nätverk, lär av varandra och fångar upp och sprider goda exempel som fungerar, avslutar Fulco Stallmann.