Hjärtat och hjärnan är staben, i detta fall i båtkompaniet. Det råder febril aktivitet i alla hörn. Papper, kartor och kaffemuggar täcker borden. Stridsutrustningen är enkelt greppbar tillsammans med den enskildes vapen om order att besätta eldställningarna kommer. Vid ett litet skrivbord sitter Joanna Nordqvist och Hanna Olsson som är helt vanliga ungdomar men som just denna vecka hjälper Hemvärnet. De tillhör Flygvapenfrivilliga som är en av många organisationer som bedriver ungdomsverksamhet. Under den här övningen är de totalt tio ungdomar från olika organisationer som roterar runt på de olika kompanierna.
– Vår uppgift är bland annat att svara i telefonen som tillhör staben. Det är lite svårt och jag blir lite nervös när det ringer, säger Joanna Nordqvist.
Elin Carlsson och hunden Kajan har aldrig jobbat från båt innan men det gick bra och Kajan blev jätteglad när han hittade den sökta personen på ön.
Foto: Isabelle Engström/Försvarsmakten
Två av båtkompaniets gruppbåtar får order från staben att understödja de svenska, danska och norska hundekipagen med vindmarkering från båt. En erfaren hund kan få markering på en människa upp till 1,5 kilometer på havet. Hemvärnets hundar är patrullhundar och deras huvuduppgift är eftersök av människor. Patrullhundarna är en viktig resurs inom insatskompaniet som ska kompetensutvecklas likväl som de tvåbenta soldaterna. Elin Carlsson och hennes Kajan gjorde GU-F (grundläggande soldatutbildning för frivilliga) tillsammans för två år sedan och är nu aktiva inom Hemvärnet.
Precis som för Elin och Kajan är det första gången med sök från båt för André Holmboe och schäferhanen Ylvis från Norge. De får noggranna instruktioner om hur de ska söka av en öppen havsyta genom att på olika sätt ta sig fram mot en ö. Hundföraren styr båtföraren med handtecken genom att läsa hundens signaler. Hundinstruktör Tony Rannebjer var mycket nöjd med hunden Ylvis agerande.
– Den här hunden har mycket goda förutsättningar för att bli jätteduktig på vindmarkering från båt, säger Tony Rannebjer.
Ta och säkra en ö
Samtidigt på en annan plats i Karlskrona skärgård får en av stridsbåtarna order om att bryta sin krigsförtöjningsplats och understödja en av insatskompaniets plutoner för transport till en ö. Bataljonsstaben hade fått indikationer på att sabotagegrupper fanns på ön. I syfte att skydda kommande logistikförsörjning fick den svenska insatsplutonen, tillsammans med danska och norska hemvärnssoldater i uppgift att ta och säkra ön.
Plutonerna från de tre nationerna har alla lite olika sätt att framrycka på i terrängen. Under momentet är det den svenska insatskompanichefen Johan Malmström som håller ihop den sammansatta styrkan.
Kompanichef Johan Malmström i full gång att samordna stridsledning.
Foto: Isabelle Engström/Försvarsmakten
– Det gick bra att prata på svenska och sedan hade jag en signalist med mig under hela tagandet som vidareförde mina order. Den svåra och täta vegetationen på ön gjorde det utmanande att hålla linjen och att orientera sig, säger Johan samtidigt som han då och då slänger ett öga på kompassen.
Tre Rikshemvärnschefer
Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg hade till övningen bjudit in sina kollegor från respektive land för att följa övningen på plats. Generalmajorerna Jens H. Garly, Danmark och Tor Rune Raabyes, Norge eskorterades av sina respektive eskortgrupper till övningsterrängen där de med hjälp av stridsbåt kunde följa sina övande plutoner i den östra skärgården.
Det var tre mycket nöjda generaler som lämnade övningen. Övningsutbytet mellan de norska och danska plutonerna har från alla håll upplevts som väldigt positivt. Likheter och skillnader i taktik och uppträdande är saker som utvecklar förbanden och på sikt skapar nya förmågor. Redan till nästa år finns det en inriktning för 37:e hemvärnsbataljonen att samöva med kollegorna från Bornholm, om det blir av, återstår att se.
Tillbaka till vardagen
Soldaterna har nu gått tillbaka till sina civila liv och hängt tillbaka uniformen i garderoben. Redan till våren väntar nästa obligatoriska övning. Däremellan engagerar sig många av soldaterna med utvecklingskurser, skjutningar eller andra utbildningar.
Ett avtal med Hemvärnet kan variera, allt från de obligatoriska åtta dagarna till alla 365 dagar om året. Det brinnande intresset för att hjälpa samhället och göra skillnad på riktigt är en av den största anledning till varför många väljer att engagera sig i Hemvärnet.