Under ett par veckor har eleverna som går kursen utbildats i och arbetat med metoden för att ta fram och bearbeta en plan, en taktisk lösning. Inledningsvis blir det relativt teoritungt när metod ska stå i fokus för lärandet, men därefter används ett scenariospel i form av ett applikatoriskt exempel, ett verklighetsnära scenario som innehåller ett antal problem eller dilemman som måsta tas om hand med hjälp av kunskaper inom ämnet teknik, relaterande till historiska exempel eller lärarstöd. Då kan teori och praktik kombineras med erfarenhet och tidigare kunskap.
— En fältövning är ett sätt att komma så nära den verkliga truppföringen vi kan utan att involvera mycket personal eller andra resurser, samtidigt som vi kan backa bandet hur många gånger som helst om det behövs för att nå dit vi vill, berättar Fredrik Fant von Haugwitz som är lärare vid kursen. Det skapar också en möjlighet att knyta ihop säcken när den taktiska planen möter den faktiska terrängen, och utifrån det förs ett resonemang huruvida planen är genomförbar eller om den måste justeras. Under den fältövning vi har genomfört nyligen har scenariot handlat om hur bataljon ska avvärja en fientlig luftlandsättning på fälten utanför Vara och Lidköping i Västra Götaland.
Utbilda, resonera, tänka
Det finns alltid flera dimensioner på en fältövning. Huvudsyftet är alltid att utbilda, resonera kring och tänka taktik. Det är då taktikdiskussionen verkligen får luft och man kan ventilera olika delar med olika perspektiv. Men en fältövning innehåller även rekognosering av terräng. Där resultatet för själva diskussionen kanske ibland blir det faktum att officeren lär känna de olika terrängtyper som finns och kan relatera till det senare i sin karriär likväl som det är viktigt för själva diskussionen.
— Men man ska inte heller glömma bort den kulturella delen, säger Fredrik Fant von Haugwitz. En fältövning utan kulturellt inslag har inte tagit tillfället i akt att förmedla en del av vårt lands historia och själva anledningen till varför Försvarsmakten finns till. Vi finns till för att verka för vårt land, rätten att tänka självständigt och värna vår frihet. Vår historia är en viktig del av vårt arv och vår framtid och således det som eleverna kommer att arbeta för även i nästa nivå.
Hur gör man?
Det kan till exempel gå till så att eleverna med hjälp av sin plan genomför en rekognosering i det område där deras strid är tänkt att genomföras. Där får de möjlighet att justera vilken väg som de hade tänkt använda utifrån de förutsättningar som de ser i verkligheten.
— De måste ställa sig frågan om det är genomförbart eller inte. Utifrån det för de sedan en diskussion om relevansen i sin plan och den order de hade tänkt ge till sina kompanier, och de har möjligheten att på plats justera så att det blir rätt, säger Fredrik Fant von Haugwitz. Utöver det klär vi som lärare på med vissa andra inflytelser som till exempel indirekt bekämpning och försöker vrida lite på deras plan och ställa frågor om hur de har tänkt.
Förståelsen för hur avancerad en planering inför en uppgift är stod klart för eleverna efter fältövningen, det går inte att skjuta från höften och göra något halvdant utan man måste ta hänsyn till en mängd faktorer och verkligen fundera ut den mest taktiskt rätta planen innan man ger order. Order som kommer att påverka flera människor under genomförandet, civila såväl som militära.
— Det framgick med önskvärd tydlighet att ledordet tempo inte är synonymt med hastighet utan snarare att göra rätt sak i rätt tid för att få rätt effekt. Nästkommande del av utbildningen kommer att rikta in sig mot att kunna göra planeringen under tidspress och därigenom använda hela gruppens inneboende kunskap och erfarenhet för att korta analystiderna och fastställa planen, avslutar Fredrik Fant von Haugwitz.