Fidde - Försvarsmedicincentrums medarbetare i Afghanistan

Försvarsmedicincentrum stödjer insatsen i Afghanistan med en logistikofficer, kapten Fidde Arasimowicz, som arbetar som logistisk rådgivare på 209:e kåren.

Fidde stående på marken framför en helikopter i Afghanistan
Fidde stående på marken framför en helikopter i Afghanistan
Fidde i väntan på hemtransport med Mi-17. Foto: Fidde Arasimowicz/Försvarsmakten
Fidde överlämnar ett nyckelband till Armétaktiska chefen Brigadgeneral Stefan Andersson. Foto: Fidde Arasimowicz/Försvarsmakten
Fidde genomför en kortare genomgång för sina kollegor i Afghanistan
Fidde genomför kortare genomgång för Brigadgeneral Stefan Andersson samt rekstyrka ut FS 32 och FS 33. Foto: Fidde Arasimowicz/Försvarsmakten
Vy från helikopter i Afghanistan
Vy från den dagliga helikopterturen mellan Camp Marmal och Camp Shaheen. Foto: Fidde Arasimowicz/Försvarsmakten

Svenska styrkan i Afghanistan består till stor del av rådgivare och stödfunktioner. Syftet är att stödja och ge råd till den afghanska armén så att de kan bli självständiga i sitt arbete. Spjutspetsen är rådgivarteamet som arbetar med 209:e kåren, som är Afghanistans nordligaste förband. Det är placerat i Mazar-e-Sharif och opererar över de norra provinserna. Sverige genomför här ett viktigt och ansvarsfyllt arbete.

Kapten Fidde Arasimowicz från 1:a sjukhuskompaniets logistikpluton har sedan han kom till Afghanistan arbetat aktivt för att lära sig de olika processena, allt från regerings- och högkvartersnivå ner till lokal nivå, för att kunna vara ett bra stöd och bollplank för sina afghanska kollegor. Afghanerna själva är de som fattar besluten, men vägen fram till beslutstagandet är Fiddes ansvar. Att utbyta tankar och idéer, utbilda och träna inom olika områden, eller bara lyssna är nödvändiga verktyg för att ha en god relation.

 Relationen är viktig. Afghanerna är tydliga med att visa när de accepterar en. Till exempel genom kindpussar, handhållning eller att de lägger kinden mot ens egen kind när man hälsar. Man blir glad när det händer och man märker att de gillar en, säger Fidde.

Större delen av rådgivningen genomförs på Camp Shaheen där 209:e kåren är baserad, men rådgivning äger även rum på andra platser exempelvis i Kunduz. Varje morgon flygs rådgivarna med helikopter från Camp Marmal, där de bor, till Camp Shaheen för att under dagen gå vid sidan av sina afghanska medparter. Problem, bekymmer, framgång och te delas mellan rådgivare och afghansk officer.

 Enda gången jag fått dricka något annat än te var när jag hamnade i ett möte med några överstar och en brigadgeneral. Jag fick frågan av generalen ifall det var varmt. Eftersom AC:n var trasig i det lilla rummet svarade jag ”ja”. Han höll med, klappade med händerna och vi fick in en bricka med energidryck. Fantastiskt ögonblick för mig, berättar Fidde.

Att lösa en uppgift är inte alltid lätt som rådgivare.

− Uppgiften är inte löst bara för att medparten gör på ett visst sätt eller säger att det är ok, exempelvis en så enkel sak som att få motparten att följa ett reglemente. Uppgiften är löst först när motparten förstår varför han ska göra det och sedan gör som reglementet säger även när rådgivaren inte är närvarande, berättar Fidde vidare.

Det svenska rådgivarteamet arbetar inom olika funktioner och med olika frågor. Förutom logistik så rådges det inom ledning och samband, planering och genomförande samt inom underrättelse och luftrumssamordning. En multinationell stabsmiljö håller ett högre tempo och kräver tillgänglighet som inte alltid ryms inom vanliga arbetstidsmått. Varje dag produceras flertalet rapporter och möten i syfte att driva hela det multinationella rådgivarteamet i samma riktning.

 Ibland produceras det rapporter i storlek med mindre högskoleuppsatser. Det är inte förrän efteråt som man hinner reflektera och fundera över mängden text som produceras. Staben är mer än dubbelt så stor som rådgivarteamet, så det råder ingen brist på uppgifter, säger Fidde.

Svenska rådgivare har under den gånga tiden bland annat deltagit i ceremonier för nyinrättade förband, examinationer av nyutbildad personal och medverkat vid storbesök av bland andra afghanska försvarsministern, amerikanska mellanösternambassadören och olika utvärderingsteam. Stort beröm har getts åt det svenska sättet att bemöta andra människor och på det vis som rådgivningen genomförs på.

 Det är otroligt roligt att få uppskattning för det arbete vi gör. Jag har personligen fått tack och beröm från både mina afghanska medparter och deras underställda, men även från kollegor i mitt team och från högkvarteret i Kabul. Vad jag vet så har alla svenskar fått fina vitsord från alla håll. Vi är mer avslappnade ihop med våra medparter och vi vågar ta tid att lära känna varandra, men även att lära känna uppgiften och uppdraget. Dessutom har vi en väldigt hög standard bland de svenska officerarna, säger Fidde.

Armétaktisk chef, brigadgeneral Stefan Andersson, har genomfört uppföljning av FS 31. Då passade Fidde på att överlämna ett nyckelband från Försvarsmedicincentrum.

 Det är inte mycket, men symboliskt. Jag vill visa spridningen på förbandstillhörigheterna på den svenska kontingenten. Jag tillhör Försvarsmedicincentrum, men jag är logistiker. Många tror att det bara finns läkare och sjuksköterskor på förbandet, men det finns tillexempel en fantastisk logistikpluton och stabspluton som löser uppgifter helhjärtat.