Flygvapnet och Luftvärnet är Sveriges Luftförsvar

Renässans för luftvärnets orienteringsbefäl vid Försvarsmaktsövning 2016

När Luftvärnet, i form av en av våra luftvärnsbataljoner, och Flygvapnet nu samövar under Flygvapenövning 2016 blir det en renässans. Metoder som legat i träda under ett antal år dammas av.

Flygvapenövning 2016. Luftvärnet samverkar med Flygvapnet.

Rb 70-enhet vid norra banänden, Ronnebybasen.
Flygvapenövning 2016. Luftvärnet samverkar med Flygvapnet.

Rb 70-enhet vid norra banänden, Ronnebybasen.
En Robot 70-enhet i närheten av banändan har fått besked, via Oribef, om att eget flyg landar, och har vänt bort robotsiktet i ofarlig riktning. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Flygvapenövning 2016. Luftvärnet samverkar med Flygvapnet.

Orienteringsbefäl i tornet. Deras samverkan mellan FV och Lvbat förebygger vådabeskjutning mot eget flyg.
"Start på bana 01. Två 39:or. Riktning nordväst. Uppfattat!" Orienteringsbefäl ur luftvärnsbataljonen är placerade i flygledartornet vid en flygbas. Deras samverkansroll mellan Flygvapnet och Luftvärnsbataljonen förebygger vådabekämpning av eget flyg. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Flygvapenövning 2016. Luftvärnet samverkar med Flygvapnet.

Robot 98 (IRIS-T) sitter längst ut på ett gripenflygplans vinge. Denna jaktrobot kan även användas som luftvärnsrobot och kommer tillföras luftvärnet - då monterad på bandvagn och avfyras helt vertikalt.
Robot 98 (IRIS-T) sitter längst ut på ett Gripen-flygplans vinge. Denna jaktrobot kan även användas som luftvärnsrobot och kommer tillföras luftvärnet under de närmaste åren - då på en lavett monterad på bandvagn vilket medger en vertikal avfyring. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Flygvapenövning 2016. Luftvärnet samverkar med Flygvapnet.

Orienteringsbefäl i tornet. Deras samverkan mellan FV och Lvbat förebygger vådabeskjutning mot eget flyg.
Orienteringsbefälens arbetsmiljö är som synes mycket god. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten

En metodik som nu återtas är luftvärnets orienteringsbefäl, ”oribef Lv”. Oribef samarbetar direkt med flygledare i ett kontrolltorn, för att kunna informera luftvärnets eldenheter om starter och landningar och därmed undvika vådabekämpning.

Under den pågående övningen består mixen av orienteringsbefäl av en reservofficer, en tidvis anställd soldat och en kontinuerligt tjänstgörande soldat – samtliga med kunskap om strid med luftvärnets sensorer, som tjänstgör i direkt anslutning till flygledartornet.

Omskolad sensoroperatör

– Jag fick i ett sent skede reda på att jag ska tjänstgöra på denna befattning. Desto längre övningen pågår ser vi att uppdraget vi utför är viktigt, inte minst för vår möjlighet att genomföra en effektiv strid mot luftmål och att undvika vådabekämpningar av eget flyg, säger Alexander Olofsson, som normalt är sensoroperatör.

Interntelefonen ringer och Alexander upprepar:

– Start på bana 01. Två 39:or*. Riktning nordväst. Uppfattat!

Några sekunder senare har hans kollega, reservspecialistofficeren, förste sergeant Jonathan Arvidsson, knappat in informationen i bataljonens stridsledningssystem. Information som samma ögonblick blir tillgänglig för stridsledaren i luftvärnsbataljonens stridsledningscentral, som i sin tur kan förvarna eldenheter som är grupperade nära basen.

Tack vare teknikutvecklingen kan bataljonens alla luftstridsenheter ta del av denna information, med hjälp av en utrustning som konverterar Flygvapnets information, berättar kapten Peter Degerlund.

– Vi har ett antal olika varianter av meddelande att använda då flygplanen befinner sig inom en viss distans från basen. På så sätt får våra enheter en tidig förvarning om att egna flygplan eller helikoptrar är på väg in för landning eller har startat. Metoden innebär att vi skickar ut informationen innan den blir tillgänglig på den normala radarbilden, säger Magnus Nilsson.

Samverkan lovordas från båda håll

Luftvärnets fysiska gruppering i direkt anslutning till Ronnebybasen lovordas av chefen för krigsförbandet 17:e flygflottiljen, överste Lars Bergström.

– Definitivt. Jag kan inte nog understryka hur glada och positivt inställda vi är från såväl baspersonal som flygande personal över att ha fått igång en avsomnat samarbete mellan oss och luftvärnet.

– Det är ingen hemlighet att vi på F 17 har haft ett tungt internationellt fokus de senare åren men jag vill påstå att vi med raketfart håller på att återta förmåga att strida i ett nationellt perspektiv, säger flottiljchefen.

Luftvärnets bataljonschef, överstelöjtnant Roger Åhfelt tar emot den positiva signalen från överste Bergström:

– Vi är också mycket måna om att etablera en ännu bättre kontakt och samarbete med Flygvapnets enheter. Ett av övningens huvudmål är att vi ska öka vår förmåga att skydda en flygbas, säger Roger Åhfelt.

*Fackspråk för flyplanstypen JAS 39 Gripen

Luftvärnets roll i Sveriges försvar
Beskrivning av svenskt luftvärn samt samverkan med Flygvapnet   4:01

Filmen ger en introduktion till luftvärnets roll i Sveriges luftförsvar samt presenterar översiktligt de olika ingående systemen.