Ständig bevakning av svenska vatten

Sjöinformationsbataljonen är den del hos Försvarsmakten som har till uppgift att bevaka svenskt sjöterritorium dygnet runt, varje dag på året. Totalt jobbar ca 150 personer med att hålla uppsikt och kommunicera sjöläget till olika intressenter. Främst är det till Försvarsmaktens egna taktiska staber och marina enheter, men också till andra myndigheter som Kustbevakningen och Sjöräddningen.

Benny Börjesson och Christer Palm från Sjöinformationsbataljonen diskuterar övervakning av svenska farvatten.
Benny Börjesson och Christer Palm från Sjöinformationsbataljonen diskuterar övervakning av svenska farvatten.
Benny Börjesson och Christer Palm från Sjöinformationsbataljonen diskuterar övervakning av svenska farvatten. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Sjöinfocentral
Sjöinformationscentralen är ständigt bemannad. Foto: Försvarsmakten

I bergrum på Muskö och inne på Göteborgs garnison finns de anläggningar som bevakar all fartygstrafik på och under ytan i våra svenska farvatten.

- Den allra största delen är civila handelsfartyg, fiskebåtar och semesterseglare. Om något av dessa ser ut att avvika från sina planerade rutter eller beter sig på ett underligt sätt meddelar vi Kustbevakningen som kontaktar fartyget. Däremot, om det gäller örlogsfartyg från ett annat land så är vår uppgift att se till att de inte kommer in på svenskt vatten oanmälda. Vi anropar dem först via radio och talar om att vi ser dem och ber dem avlägsna sig. Skulle det inte hjälpa skickar vi dit ett eget fartyg eller flyg, berättar Per Hellström, kompanichef på Sjöinfokompaniet på Muskö.

Till sin hjälp har enheten många olika resurser: radarstationer, kameror som skickar rörliga bilder, undervattenssensorer, marinens och flygets personal som finns på plats på havet och i luften är några. Men också allmänheten kommer in med tips och inte minst Frivilliga flygkåren är till stor hjälp med identifieringsuppdrag. Alla länder kring Östersjön utom Ryssland är dessutom kopplade till SUCBAS, ett gemensamt nätverk för att samarbeta kring sjöläget i det gemensamma havet. Varje morgon utbyter länderna information om fartyg som man har intresse av.

Identifikation av fartyg

Alla fartyg över 300 bruttoton ska vara kopplade till ett AIS-system som ska identifiera fartyget som en slags märkning. Där finns uppgifter om fartygstyp, last, destination, antal personer ombord och så vidare. Men det händer att något går sönder så att signaler inte kommer fram, eller att det är en mindre båt utan AIS-utrustning som inte direkt kan identifieras. Det är då övervakarna får börja sitt detektivarbete för att fastställa vem och vad som syns på skärmen. Information om alla fartyg och båtar som trafikerar svenskt vatten registreras i Sjöinfobataljonens databas.

Sjöinformationsbataljonens del i Swefinex 14

Benny Börjesson från Sjöinfokompaniet i Göteborg deltar i årets Swefinex. Han och kollegan Christer Palm från Muskö, har precis genomfört två lyckade testmoment där en helikopter 15 har flugit på sjöövervakningsledarnas instruktioner och rapporterat in uppgifter om ett antal fartyg i ett område i närheten av Gotland.

- Helikopter 15 är ny och har ännu inte hunnit utföra många sjöoperativa uppdrag. Därför måste vi göra sådana här testflygningar för att exempelvis säkerställa att våra övervakningsmetoder och kanaler för kommunikation fungerar, berättar Benny Börjesson.

Men sen, nästa vecka när Swefinex 14 går in i fasen då de medverkande inte vet vad som kommer att hända, då är Sjöinfobataljonen med i övningen vare sig de vill eller inte. Utan deras uppgifter skulle örlogsfartygen ha väldigt svårt att hitta motståndarna under övningen.

- Det som kommer vara lurigt är att vi ska serva både hemma- och fiendesidan med information. Då gäller det att vara lojal och inte avslöja något annat än det som begärts av oss. För så är det, den som får informationen först kan gå till anfall och vinna slaget, säger Benny Börjesson.