Fartygets hjärta

Ett modernt stridsfartyg består av många olika tekniska system. Fartyget tillverkar sitt eget dricksvatten och generatorerna skulle kunna förse många villor med ström. Mekaniska, elektriska och hydrauliska maskiner av olika slag är en förutsättning för att fartyget ska fungera och för att besättningen ska kunna lösa sina uppgifter. Maskinpersonalen är de som gör att allt detta fungerar.

Genom att göra underhåll under lugnare perioder på övningar är fartyget sparas tid till annat under stillaliggandeperioder.
Genom att göra underhåll under lugnare perioder på övningar är fartyget sparas tid till annat under stillaliggandeperioder.
Det allra mesta underhållet kan göras till sjöss av den egna besättningen. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Thomas Ohlsson är maskintjänstchef på HMS Karlstad.
Thomas Ohlsson är maskintjänstchef på HMS Karlstad. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Fartyget har ett omfattande elsystem med olika spänningar. Julia Antonsson kontrollerar här ett av elskåpen.
Fartyget har ett omfattande elsystem med olika spänningar. Julia Antonsson kontrollerar här ett av elskåpen. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Henrik Gustafsson gör sin sista övning på HMS Karlstad på ett tag. Till hösten börjar han specialistofficersutbildning.
Henrik Gustafsson gör sin sista övning på HMS Karlstad på ett tag. Till hösten börjar han specialistofficersutbildning. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

I maskincentralen sitter maskintjänstchefen Thomas Ohlsson och tittar i ritningar och manualer. All dokumentation om fartyget finns digitalt. På så sätt sparar man många kilo i pärmar, vikt man istället kan lägga på vapen, ammunition eller bränsle. Den allra viktigaste informationen finns dock utskriven för att kunna tas med dit den behövs i fartyget.

Personalsnålt ombord

-  Den största förändringen mot våra äldre fartyg, är att det mesta kan övervakas och styras av bryggpersonalen som kör fartyget. Det gör att vi tekniker inte är fast i maskincentralen utan kan jobba mer aktivt med underhåll och att fixa de problem som uppstår. Vårt mål är att hinna med allt regelbundet underhåll under övningarna istället för som tidigare, efter övningarna. Vi är beredda att kasta loss igen, när övningen är slut.

Ute i ett av maskinrummen jobbar förstemaskinist Ola Håkansson och sjöman Julia Antonsson med att göra månadskontroll på en av axlarna till vattenjetaggregaten. Man kontrollerar slitaget på dessa.

Ett glädjande besked

Visbykorvetterna har inte några traditionella propellrar utan drivs istället framåt genom att vatten sugs in av impellrar under fartyget och sprutas ut genom två riktbara dysor i aktern av fartyget. Det gör fartyget tystare och lättare att manövrera. Fartyget har två dieselmotorer för lågfart, upp till 15 knop. En fart som är lämplig för ubåtsjakt eller patrullering. För högre fart, upp till 35 knop, finns fyra gasturbiner. Totalt förfogar man över 22 000 hästkrafter.

En av sjömännen som jobbar i maskin är lite extra glad idag. Henrik Gustafsson har just fått reda på att han kommit in på specialistofficersutbildning till hösten.

- Jag har jobbat som sjöman ombord i tre år. Det känns rätt att ta nästa steg i Försvarsmakten, då jag trivs väldigt bra.

Men den närmaste tiden ligger all fokus för besättningen på den nu pågående övningen, Swefinex14, som håller på till den 22 maj.