Fartygets hjärta

I maskincentralen sitter maskintjänstchefen Thomas Ohlsson och tittar i ritningar och manualer. All dokumentation om fartyget finns digitalt. På så sätt sparar man många kilo i pärmar, vikt man istället kan lägga på vapen, ammunition eller bränsle. Den allra viktigaste informationen finns dock utskriven för att kunna tas med dit den behövs i fartyget.

Personalsnålt ombord

-  Den största förändringen mot våra äldre fartyg, är att det mesta kan övervakas och styras av bryggpersonalen som kör fartyget. Det gör att vi tekniker inte är fast i maskincentralen utan kan jobba mer aktivt med underhåll och att fixa de problem som uppstår. Vårt mål är att hinna med allt regelbundet underhåll under övningarna istället för som tidigare, efter övningarna. Vi är beredda att kasta loss igen, när övningen är slut.

Ute i ett av maskinrummen jobbar förstemaskinist Ola Håkansson och sjöman Julia Antonsson med att göra månadskontroll på en av axlarna till vattenjetaggregaten. Man kontrollerar slitaget på dessa.

Ett glädjande besked

Visbykorvetterna har inte några traditionella propellrar utan drivs istället framåt genom att vatten sugs in av impellrar under fartyget och sprutas ut genom två riktbara dysor i aktern av fartyget. Det gör fartyget tystare och lättare att manövrera. Fartyget har två dieselmotorer för lågfart, upp till 15 knop. En fart som är lämplig för ubåtsjakt eller patrullering. För högre fart, upp till 35 knop, finns fyra gasturbiner. Totalt förfogar man över 22 000 hästkrafter.

En av sjömännen som jobbar i maskin är lite extra glad idag. Henrik Gustafsson har just fått reda på att han kommit in på specialistofficersutbildning till hösten.

- Jag har jobbat som sjöman ombord i tre år. Det känns rätt att ta nästa steg i Försvarsmakten, då jag trivs väldigt bra.

Men den närmaste tiden ligger all fokus för besättningen på den nu pågående övningen, Swefinex14, som håller på till den 22 maj.