Tolkar världen för Afghanistanstyrkan

Varje år utbildas ett fåtal militärtolkar vid tolkskolan i Sverige. Två av de färdigutbildade arbetar i den svenska Afghanistanstyrkan.
– Ett oerhört intressant jobb. Man får vara med där det händer - mitt i och nära den afghanska verkligheten, säger militärtolken Anders.

Militärtolken Anders, till höger, jobbar mycket med förbandet på olika uppdrag. Här hjälper han en gruppchef att prata med en lokal polischef. Foto: Mats Laggar/Försvarsmakten
Militärtolkar får vara med om det mesta, som att bestiga små berg för att prata med afghanska poliser i en ”check point”. Foto: Mats Laggar/Försvarsmakten
De två korparna är militärtolkarnas utbildningstecken. Symbolen föreställer Hugin och Munin, asaguden Odens två korpar. Foto: Mats Laggar/Försvarsmakten
Polischefen pratar snabbt, engagerat och intensivt. Militärtolken Anders missar ingen detalj. Foto: Mats Laggar/Försvarsmakten

Vid det svenska förbandet i Afghanistan arbetar två militärtolkar. Huvuduppgiften är att hjälpa förbandets högste chef i kontakterna med lokala nyckelpersoner - samt att hjälpa underrättelsesidan och övriga förbandsenheter i det dagliga arbetet. Det kan handla om allt från att prata med en afghansk general - till att översätta vad afghanska barn säger till soldaterna under en rutinmässig fotpatrull i grannskapet.
– Mycket varierade och roligt. Man får vara mitt i verkligheten och i det arbete vi som förband utför här. Insynen och förståelsen för vad förbandet sysslar med blir automatiskt stor, vilket gör mitt jobb både intressant och tillfredställande, säger han.

Egna svenska militärtolkar är viktigt, menar han.
– Som jag ser det bör och måste förbandet ha en egen språkförmåga. Så att vi kan verka självständigt. Lokalanställda tolkar är bra - inte minst för att vi ska få en bra lokal- och kulturell kännedom. Men de kan inte ersätta egna militärtolkar i alla situationer. Vi skulle helt enkelt bli för beroende. Det skulle bli fel i exempelvis känsliga situationer. Det handlar om skyddet av det egna förbandet, säger Anders.

En vanlig vecka får militärtolkarna många uppdrag

– Den senaste perioden har jag varit utanför basen åtta dagar i rad på olika uppdrag. I snitt handlar det om att åka iväg tre till fyra gånger i veckan. På allt från korta möten till dygnslånga patruller, säger han.

Anders väg till militärtolk gick via GMU, grundläggande militär utbildning och en förberedande officerskurs innan han blev antagen till specialistofficersutbildningens militärtolkutbildning. Under tre terminer råpluggade han språket dari - och ämnen som ledarskap, underrättelseverksamhet, strategi, strids- och tolkteknik.
– Om man vill bli militärtolk ska man anmäla sig till GMU. Har du värnplikten sedan tidigare kan du söka till specialistofficersutbildningen direkt. Var väldigt tydlig med att tala om att du siktar på just militärtolk, säger han.

Utbildningen är tuff

– En oerhörd uppoffring. Tolkskolan har bra kompetens, men den främsta tillgången är eleverna som offrar all sin tillgängliga tid för att lära sig ett språk på kort tid. Helger, kvällar - allt går åt till studier, säger han.  
Ett fåtal antas till tolkskolan varje år. Under tre terminer ska ett nytt språk trummas in, tillsammans med militärengelska. Förutom grammatik och språkförståelse ska 200-300 glosor pluggas in varje vecka. Det höga studietempot tar sin andel. Avhoppen ligger på mellan 10 och 20 procent. 
– Den enskilt viktigaste egenskapen för att lyckas är att ha en benhård motivation. Tidigare höga meriter och betyg är inte det avgörande. Det är - och kommer att fortsätta vara - svårare att klara av utbildningen än att komma in. Man måste ha en förmåga att studera intensivt. För mig var det ändå värt alla uppoffringar. Jobbet är karriärmässigt intressant och utvecklande inom Försvarsmakten. Kollegerna är kompetenta och drivna människor, säger Anders.

Fotnot: Anders heter egentligen någonting annat.

Mats Laggar