Båtföraren Therese Råvik var en av dem som gjorde sig redo för att förbereda dagens verksamhet. Therese blev nyligen färdig med sin utbildning till båtförare på stridsbåt 90, men hon är inte ny i Försvarsmakten.
– Jag har gjort lumpen och läste yrkesofficersprogrammet mellan åren 2003-05. Ganska snart efter det valde jag av olika anledningar att bli reservofficer. Men jag släppte inte kontakten med Försvarsmakten utan tjänstgjorde några månader på insatskompaniet och ett halvår i Kosovo, sa Therese
Variation som berikar
Therese är utbildad civilingenjör och jobbar på Försvarets materielverk (FMV), där hon bland annat är projektansvarig för modernisering av pansarterrängbilar.
– För en tid sedan blev jag kontaktad av en före detta kollega på förbandet som undrade om jag ville utbilda mig till båtförare. Det var ju inte svårt att tacka ja till en sådant erbjudande, men det skulle samtidigt fungera med mitt ordinarie arbete. Som tur är har jag idag en mycket förstående chef som möjliggjorde att jag kunde vara tjänstledig för att slutföra den tio veckor långa utbildningen. Det låter kanske enkelt att bara bli tillfrågad och sedan genomföra utbildning, men det har från början till slut varit ett hårt arbete. Det ställs höga krav på en båtförare, under utbildningen är det både teoripass såväl som praktiska övningar, det kan vara allt i från lagar och förordningar till hur man avhjälper ett fel i maskin, sa Therese
Att Therese Råvik skulle bli båtförare i hemvärnet var inte riktigt den bild hon såg framför sig när hon blev tillfrågad.
– Det var först senare jag förstod att jag skulle bli båtförare i hemvärnet och inte i krigsförbandet andra amfibiebataljonen. Det hade inte spelat någon roll, jag hade tackat ja i alla fall. Jag såg det som en bra utveckling för mig, en bra möjlighet att behålla kontakten med förbandet och inte minst att få variationen mellan mitt ordinarie arbete och det här. Att vara en del av hemvärnet har bara varit positivt, jag märker också på min omgivning att de blir allt mer intresserade av att också vara en del av den. Alla som tjänstgör på det här hemvärnskompaniet är otroligt motiverade till att vara här och det är en fantastisk blandning av individer. Det finns läkare, jurister, egna företagare, studenter, några är som jag, före detta officerare, blandningen är väldigt berikande och utvecklande, sa Råvik
Thomas Marcusson har också valt att vara en del av hemvärnet, som för många andra var första kontakten med förbandet genom värnplikten. Thomas genomförde värnplikten 1998/99 som båtchef och har sedan dess mer eller mindre haft kontakt med förbandet, han gick med i hemvärnet 2010.
– Just nu är jag ställföreträdande plutonchef, det trivs jag bra med. Jag märker från år till år att det är allt fler före detta lumparkompisar och gamla befäl som kommer tillbaka men nu inom hemvärnets regi så något är det helt klart som lockar. Att jobba med båtutbildning i olika perioder har passat mig bra, det har gjort att jag själv har kunnat behålla min kompetens samtidigt som jag har utvecklats. Jag kommer dock snart att prova på lite annat, jag kommer i sommar att öppna eget i Farsta centrum, en juice och smoothiebar, verkligen kontrast mot det jag gör nu, sa Thomas.
Utveckling till nationella skyddsstyrkor
De senaste åren har det skett en stor förändring inom hemvärnet, utbildningen och uppgifterna har blivit allt mer kvalificerade och efterfrågade. Betydligt bättre och modernare utrustning har tillförts som också har bidragit till att kunna lösa fler nationella uppgifter. Under 2005 infördes stridsbåtar till Hemvärnsbataljonen Södertörn för att även kunna lösa uppgifter i skärgårdsmiljö.
Kompanichefen Ingvar Nordqvist och ställföreträdande chefen Johan Hörlin har varit med ett tag och har varit en del i den positiva utvecklingen.
– Vi har sett en tydlig förbättring genom åren, hemvärnsförbanden har fått en allt större och viktigare roll, det är positivt men det ställer samtidigt krav på oss som chefer och på ledningen, att vi kan leverera bra utbildningar och övningar. För att de välutbildade killarna och tjejerna ska stanna hos oss, måste vi erbjuda kvalitativ verksamhet vilket vi gör. Alla som är här är oerhört motiverade och positiva, det driver också verksamheten framåt. Det som fortfarande kan ställa till det för individen och för hemvärnsbataljonen är möjligheten för den enskilde att få ”ledigt” från sin ordinarie arbetsgivare. Många är positiva till att deras personal ibland kallas in till övningar eller utbildningar, då de har sett vinsterna med att deras personal till exempel får ledarskapsträning och annat som kan gynna deras företag, men alla har inte samma möjlighet, sa Hörlin och Nordqvist