Tidvis soldat och snart läkare

Ena dagen läkarstudent i Umeå, nästa dag amfibiesoldat i fjällmiljö, en kombination som inte tidigare var möjlig.

Mattias Skiöldebrand var gruppchef under övningen Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

Mattias Skiöldebrand är en av 25 tidvist tjänstgörande soldater (GSS/T), som är inne för tredje gången för en kortare tids tjänstgöring på andra amfibiebataljonen. Egentligen skulle det vara ytterligare sju stycken GSS/T soldater, men de rekryterades till förbandets kommande insats i Afghanistan (FS 25). Sedan kategorin med tidvist tjänstgörande soldater infördes, har förbandet anställt soldater vid tre större övningar, den senaste genomfördes på Västkusten. Utöver övningar, har anställning genomförts för kortare repetitionsutbildningar för bland annat båtbesättningar. 
 

Berikande omväxling

Huvuddelen av gänget som nu deltar på vinterutbildning i Arvidsjaur, har deltagit vid alla tre övningarna, för några av killarna var det dock första anställningstillfället. Flera av soldaterna berättade att deras arbetsgivare var positivt inställda till att de under vissa perioder anställs som soldater, alltfler såg de fördelar som det innebar, inte minst den ledarskaps-och chefsträning som erhålls under tjänstgöringen inom försvaret.

Mattias Skiöldebrand har varit med sedan starten och hoppas på att även i framtiden kunna delta vid övningar eller insatser.
– Jag studerar till läkare i Umeå och har drygt ett år kvar av studierna, sedan är det två års AT-tjänstgöring. Jag gjorde lumpen på amfibieregementet år 2005/06 där jag trivdes väldigt bra. Jag har hela tiden velat ha kontakt med Försvarsmakten och förbandet så när möjligheten att kunna anställas för en kortare period dök upp, nappade jag direkt. För mig har det fungerat utmärkt med studier och anställning, mycket handlar om att planera, det har också underlättat att jag har en bra dialog med min handledare som stöttar mig. Variationen att plugga och jobba som soldat är rolig och otroligt berikande. Några av oss har varit med från början och det är självklart också kul att träffas igen, sa Mattias

Inryck i Arvidsjaur

Soldaterna rykte in direkt i Arvidsjaur inför vinterutbildningen där de också utrustades med personlig utrustning såsom uniformer, kängor, vapen och annat som hörde till. När väl soldaterna hade fått ut all utrusning genomfördes en repetitionsutbildning, detta var nödvändigt då flera i gänget var nya. Repetitionsutbildningen omfattade bland annat ”kallt väder”, en både teoretisk och praktisk utbildning för att öka kunskapen och förmågan att fungera som soldat i vintermiljö. Det var allt ifrån att förebygga kylskador till att kunna ta hand om utrustning. För att acklimatisera soldaterna till fjällmiljön, genomfördes momentvisa övningar de första dagarna för att senare övergå till en mer tillämpad del.

Specialarbete med kopplingar till försvaret

Sedan muck har Mattias haft kontakt med förbandet vid olika tillfällen. Förutom den tidvisa tjänstgöringen ingick han i den Internationella Amfibiestyrkan (IAS), den som senare genomförde insats i Tchad. På grund av en skada kunde dessvärre inte Mattias delta i Tchadinsatsen.
– I studierna går vi nu in i termin tio, den kommer att omfatta forskning och specialarbeten. I mitt specialarbete har jag valt ämnet avsnörande förband.  I försvaret utbildas personalen på att använda avsnörande förband för att kunna stoppa större blödningar, den civila sjukvården använder sig inte lika frekvent av det. Jag vill studera vad som händer när man gör avsnörande förband, dess för och nackdelar och om man kan utveckla det, sa Mattias

Josef Svanberg är också inne som tidvis tjänstgörande soldat, det här är hans första kontakt med försvaret sedan han genomförde värnplikten på Kustartilleriregementet, KA 2.
– Det var egentligen min bror som villa söka sig hit, men han hade inte den rätta bakgrunden. Jag är här för äventyret och omväxlingen från det som jag normalt arbetar med. Det är jättekul men jobbigt. Hade det inte varit för min grupp hade jag inte klarat detta, de har hjälpt och stöttat mig hela tiden. Det har hänt en hel del sedan jag gjorde lumpen år 2000, jag är ju lite äldre också så återhämtningen tar lite längre tid. Det jobbigaste är att göra allt på skidor, det bästa är kamratskapet, alla stöttar verkligen varandra, sa Josef


Kompanichefen major Niklas Sundelin är hittills nöjd med killarna och övningen.
– Det är ett kul gäng att jobba med, det är första gången som jag själv jobbar med den här kategorin av soldater. De är motiverade, positiva, glada och besitter en oerhörd bred kompetens, det är allt från juriststudenter, kaffetillverkare till ingenjörer. Vad gäller den militära kompetensen är den också skiftande, för vissa har det gått några år sedan de senast var inne, självklart blir man då lite ringrostig, men det kompenseras inom gruppen. Rent generellt tycker jag att den militära kompetensnivån är högre än vad jag trodde att den skulle vara, alla har fått en bra och grundlig militär utbildning sedan tidigare, kunskaperna sitter kvar och blir snabbt bättre med lite drillövningar. Jag tycker övningen som helhet hittills har varit bra då den har möjliggjort en stegring från momentvisa övningar till mer tillämpade. Vi har också fått fantastiskt bra stöd från Arméns jägarbataljon här i Arvidsjaur, sa Sundelin