För säkerhets skull

Svettiga isolerdräkter och trasiga maskslangar, det är vardagen för säkerhetsmaterielteknikerna Jonas Isaksson och Anton Wonkavaara.

- Går ett blixtlås sönder så gör vi en krigslagning på plats, säger Jonas Isaksson. Foto: Louise Levin
Eftersom det är trångt om plats så förbereder säkerhetsmaterielteknikerna de hjälmar som ska användas närmast kommande flygpass. De plockas fram och läggs in i den hopvikbara garderoben.
Eftersom det är trångt om plats så förbereder säkerhetsmaterielteknikerna de hjälmar som ska användas närmast kommande flygpass. De plockas fram och läggs in i den hopvikbara garderoben. Foto: Louise Levin
Piloten testar att g-dräkten smiter åt armar och ben vid provtryckningen.
Piloten testar att g-dräkten smiter åt armar och ben vid provtryckningen. Foto: Louise Levin
För ett år sedan anställdes Anton Wonkavaara som säkerhetsmaterieltekniker. Nu får han följa med på internationella övningar.
För ett år sedan anställdes Anton Wonkavaara som säkerhetsmaterieltekniker. Nu får han följa med på internationella övningar. Foto: Louise Levin
Eftersom det är trångt om plats så förbereder säkerhetsmaterielteknikerna de hjälmar som ska användas närmast kommande flygpass. De plockas fram och läggs in i den hopvikbara garderoben. Foto: Louise Levin
Piloten testar att g-dräkten smiter åt armar och ben vid provtryckningen. Foto: Louise Levin
För ett år sedan anställdes Anton Wonkavaara som säkerhetsmaterieltekniker. Nu får han följa med på internationella övningar. Foto: Louise Levin

I en container på cirka 12 kvadratmeter samsas de om utrymmet. Det är trångt och det gäller att hålla ordning. Var sak har sin plats, på en ställning hänger en hopvikbar garderob med fack där flyghjälmarna placeras. I hörnet finns ett arbetsbord och en dräktprovare i övrigt fungerar containern som ett omklädningsrum för piloterna.

– Vi brukar gå ut så de får byta om i lugn och ro, säger Jonas Isaksson.

När underställ, isolerdräkt, g-dräkt och skor är på är det dags att provtrycka g-dräkten med luft så att de små luftblåsor i dräkten fylls. Det får inte vara något läckage eftersom g-dräkten, vid höga belastningar i tvära svängar som 9G, hjälper till att strama åt blodflödet i ben och armar. Blodet måste stanna i huvudet, inte i händerna och fötterna. Om det skulle hända kan piloten drabbas av en så kallad black-out – de kan helt enkelt tuppa av. Även hjälmen testas för att kontrollera att mikrofonen till kommunikationsutrustningen fungerar.

När piloterna kommer tillbaka efter ett flygpass finns teknikerna på plats för att ta reda på deras utrustning.

– Vi har som mest att göra efter ett flygpass, då ska de svettiga isolerdräkterna torkas så de kan användas nästa gång piloten ska flyga, säger Anton Wonkavaara.

Långa slangar som är kopplade till fläkt stoppas ner i isolerdräkterna och blåser dem torra. Hjälmen får en översyn och eventuell kondens torkas bort för att inte förstöra mikrofonen.

– Det kan bli lite repjobb på sönderdragna dragkedjor eller byten av maskslangar som spruckit, säger Jonas Isaksson.