Fyra tunga transporthelikoptrar anflyger på låg höjd över folkmassorna. Under den främsta helikoptern hänger en stor indisk flagga och de andra bär flaggor med arméns, flygvapnets och marinens emblem. Samtidigt singlar rosenblad ner över mig och de andra åskådarna som jublar förtjust.
Det är den 26 januari och Indien firar sin nationaldag som kallas Republic Day. En av höjdpunkterna är den traditionella Republic Day Parade som pågår i över två timmar och där Indien visar upp sina bästa sidor. Tusentals soldater marscherar förbi, musikkårer spelar, raketartilleri visas upp, stridsvagnar rullar förbi och flygplan gör överflygningar. Hästar, tjänstehundar och kameler ingår också i paraden.
Men glädjande nog är det inte bara militära muskler som spänns och demonstreras. Även olika myndigheter är representerade, delstater och kulturella organisationer visas upp samt 1200 skolbarn genomför olika sång och dansnummer. Allt för att visa både omvärlden och det egna folket hur fantastiskt Indien är.
Efter att ha tjänstgjort sex månader längs line of control (LOC) i Kashmir är min nya tjänst nu att representera chefen för Unmogip och vara Unmogips samverkansofficer här i New Delhi. Och det är i den rollen som jag blir inbjuden som åskådare till paraden.
Kontrasterna kunde inte varit större. Kashmir med dess underbar natur, berg och många långa timmar i bil har nu bytts ut mot en av världens absolut största städer där smogen, den galna trafiken och mängden människorna är det första och starkaste intrycket.
Må vara hänt att det inte längre är en kompanichef med sin stabsplats 300 m från LOC som jag sitter och dricker chai-te med. Eller utreder misstänkta brott mot ingångna avtal mellan Indien och Pakistan. Det livet känns stundom ganska långt bort.
Här är det möten med chefer för olika FN-organ som gäller istället. Att vara länken mellan Unmogips stab och de indiska myndigheterna. Eller delta på mingelpartyn med ambassadörer för att sprida budskapet att det faktiskt finns militärobservatörer i Kashmir. Så det är nya och annorlunda uppgifter nu, men det är fortfarande väldigt utmanande.
Men även om jobbet som miltärobservatör ter sig annorlunda här handlar det fortfarande som samma saker. Möten med människor. Att sända ett budskap, inhämta information och rapportera.
Och att dricka chai, för även under mötet med Indiens president bjöds det på chai...