Geocaching kan beskrivas som en modern form av skattjakt. Med hjälp av en GPS-mottagare, eller en app till smartphone, söker utövaren efter gömmor, så kallade cacher, vars koordinater är utlagda på nätet.
– Man registrerar sig gratis på www.geocaching.com och sedan är det bara att börja. Man kan söka på postnummer eller ort för att hitta cacher i närheten. Sedan navigerar man med hjälp av telefonen eller gps:en tills man kommer till rätt plats, säger Johan.
En cache består av en behållare, som kan variera i storlek. Den ska alltid innehålla en logg och helst en penna, men det kan även finnas fler föremål i. Cachen ska helst ligga på en plats där en geocachare kan hitta den, medan en person som inte letar inte ska råka snubbla över den. På hemsidan finns det, förutom koordinaterna, en beskrivning av cachen, hur svår terräng den ligger i och hur svår den är att hitta när man väl är på rätt plats. Svårighetsgraden bedömer den som gjort cachen och man använder sig av en skala från 1-5, där fem är svårast. Alla som geocachar kan lägga ut egna cacher, men det är inget krav.
Tänk efter före
Försvarsmakten har uppmärksammat att cacherna ibland ligger på direkt olämpliga eller farliga ställen. Roger Berg, FMLOG Verksamhetssäkerhet, varnar för man har hittat flera cacher gömda på skjutfältet i Boden.
– Det kan utgöra en direkt livsfara att lägga cacher i skjutområdet. Om den som letar inte observerar att det är avlyst för skjutning och hamnar i skottlinjen kan det skapa utomordentligt farliga situationer. Människor kan dö eller skadas allvarligt. Jag uppmanar alla som håller på med geocaching att tänka efter före, både när man gömmer en cache och när man letar. Utsätt inte dig själv och andra för risk, säger han.
I en gruva mitt i skogen
Johan Hermansson och Eva Gustafsson har inte stött på cacher som är farligt placerade på det sättet, utan mer sådana som är svåra rent fysiskt att nå.
– En av mina mest minnesvärda cacher hette Orebro: The Devil´s Cave. Den hade fått otroligt många favoritpoäng på hemsidan, så då vet man att det är något utöver det vanliga. Cachen låg i en gruva mitt i skogen, ett jättehål 30 meter ner i backen. Det är en gömma man inte bör gå ned i själv, med nivåskillnader som gör att det kan vara svårt att ta sig tillbaka upp utan hjälp, säger Eva.
– Man fick krypa och klättra i trånga gångar och längst in var ett stort gruvrum där man kunde stå raklång. Det var ett väldigt fascinerande ställe, som jag aldrig skulle ha gått till annars, säger Johan.
Både han och Eva började med geocaching i april i år och de fastnade omedelbart.
– Det roligaste är helheten, man får se nya intressanta platser, klura på mysterier, träffa människor och utmana sig själv, säger Eva.
– Sedan jag hittade den här hobbyn finns inga tråkiga dagar. Om man inte har något att göra kan man alltid åka ut och leta. Det är lätt att få in det i sitt vardagliga liv och man kan kombinera det med till exempel en löparrunda eller en utflykt till grannstaden, säger Johan.