Luftvärnskjutning ombord på HMS Ulvön

Havet är helt spegelblankt denna morgon och sikten är god, en ovanligt lugn morgon för att vara Östersjön en höstdag i slutet av november. Vi är på väg upp till Stockholms skärgård för att öva tillsammans med 4:e sjöstridsflottiljens minjaktfartyg. Saskia Brock, som är vapentekniker ombord, står som utkik på bryggvingen och rapporterar in fartygen i närområdet. Systerfartyget HMS Vinga befinner sig strax bakom oss i formeringen och vi ångar på med marschfarten 12 knop.

Luftförsvarsbefälet Zoltán Rüll har koll på luftläget. Foto: Försvarsmakten/HMS Ulvön
Saskia Brock, vapentekniker ombord, på väg in i pjäsen.
Saskia Brock, vapentekniker ombord, på väg in i pjäsen. Foto: Försvarsmakten/HMS Ulvön
Saskia Brock, vapentekniker ombord, på väg in i pjäsen. Foto: Försvarsmakten/HMS Ulvön

Samtidigt i Stridsledningscentralen håller luftförsvarsbefälet (Lfb) Zoltán Rüll koll på luftläget, med hjälp av fartygets sensorer som spaningsradarn, tvkameran och den infraröda kameran. Plötsligt upptäcker LfB ett tydligt eko på skärmen som rör sig i snabb fart rätt emot fartyget! LfB svänger ut eldledningens sikte för att kontrollera ekot optiskt med den infraröda kameran och kan konstatera att det är ett litet flygplan som är på väg mot fartyget.Övningen har börjat.

Inkommande flyg i bäring 250, ropas ut av LfB på det inre sambandssystemet. Vaktchefen tar ett snabbt beslut och ropar ut ordern ”Ställning till drabbning” efter att flygplanet identifieras som fientligt. Saskia Brock som för tillfället befinner sig på utkiken, uppfattar ordern och tar sig med snabba steg till sin drabbningsplats som är i kanonen.

Nu ligger LfB låst på målet (som är ett bogserat mål) med eldledningsradarn och följer det hela tiden för att inte tappa bort det. Varningar börjar läsas ut till flygplanet men utan något resultat, flyget fortsätter att flyga emot och nu börjar avståndet minska.

”Klart skepp, klart skepp luftförsvar” ropas ut av VaktC i hela fartyget. Kockarna, sonaroperatörerna, maskinisterna, systemteknikerna och alla andra besättningsmedlemmar är nu på sin drabbningsplats. Vissa precis nyvakna och lite smått förvirrade andra svettiga efter ett pågående träningspass som de fått avbryta för att snabbt komma till sin drabbningsplats. VaktC bedömer att hotet nu är så allvarligt att man är tvungen till att vara beredd på att försvara sig själv ifall fartyget skulle bli beskjutet av flygplanet. ”Klart för strid!” ropas ut. Samtliga besättningsmedlemmar skyndar med att sätta på sig sin skyddsutrustning.

När det bogserade mjuka målet (som simulerar flyget) befinner sig på 3000 meters avstånd får vi reda på att fartyget har blivit beskjutet av flyget. I denna stund börjar fartyget att handla i självförsvar. Nu ser man projektilerna lämna kanonens mynning med ett grått krutmoln bakom sig, kulsprutorna smattrar från bryggvingarna och till sist ropas det ut, målet bekämpat!

Efter en stunds fortsatt beredskap återgår verksamheten för besättningen till det normala. Det återstår ännu några övningar innan årets sista övning är till ända, och besättningarna kan förbereda fartyget för julledighet.