Fientligt flyg i sikte

På pansarbataljonens ledning- och understödskompani på I 19 finns flygförbandens fasa, luftvärnskanonvagnen, Lvkv. Under Höstlöv deltar Lvkv-plutonen med en vagn med en besättning på sju personer.– Vi är bra gäng som trivs kanonbra ihop, det ska bli roligt att få öva tillsammans med resten av bataljonen, säger Mattias Westman, anställd soldat på Lvkv-plutonen.

Fientligt flyg i sikte. Lvkv-plutonen är de som håller koll på luftrummet när de stridande enheterna förflyttar sig. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten

Luftvärnskanonvagnen, Lvkv 90, ingår i den välbeprövade stridsfordon 90-familjen. Vagnen betjänas av sju soldater. Vagnchefen leder verksamheten. Bak i vagnen sitter stridsledaren som ser till att rätt mål väljs ut och bekämpas. Radaroperatören upptäcker och följer mål som fångas upp av vagnens egen radar på sin radarskärmen och FM Broadcast-operatören som följer flygvapnets luftlägesinformationssystem. Befattningen hette tidigare LULIS-operatör. Centralt i vagnen sitter laddaren som ser till att rätt ammunition finns i vagnens 40 millimeters automatkanon. Skytten siktar och avfyrar på vagnchefens kommando. Längst fram sitter föraren och ser till att vagnen hamnar på en väl dold plats med optimala möjligheter till bekämpning.

Laser

– Det är egentligen inte mycket som skiljer Lvkv från ett vanligt Stridsfordon 90. Den stora skillnaden är att vi har en annan mjukvara och att det går att elevera eldröret 55 istället för 35 grader som ett Stridsfordon 9040 klarar av. Detta eftersom vi ska kunna bekämpa fientligt flyg och inte bara markförband. Under den här övningen skjuter vi inte skarpt mot bogserade luftmål, vi kör med BT-systemet, berättar löjtnant Christian Willman, plutonsövningsledare.

BT-systemet fungerar så att när man skjuter sänds en laserstråle mot målet som har prismor monterade. Flygplanet som agerar målflyg, stridsfordon, lastbilar och soldater har dessa prismor. På så sätt får man veta när och hur man träffat samt när fienden har blivit utslagna eller skadade i striden.

Perfekt blandning

Besättningen i vagnen består av fyra som gjort värnplikten och tre som gjort grundläggande militär utbildning, GMU.
– Både rutinerade och nya, en perfekt blandning, berättar Mikael Westman, som själv gjorde värnplikten 2003-2004.
– Jag blev anställd 10 januari och det här är helt klart bästa yrket för mig, man har rätt till fysisk träning på tre timmar i veckan på arbetstid och dessutom får man vara ute mycket och det passar mig perfekt, fortsätter Mikael Westman.

Pernilla Landsing är en av dem nya, hon gjorde GMU under våren 2011 och anställdes i juli.  – Jag har länge siktat på att få ett jobb i någon typ av stridsfordon. Yrkesvägledaren vi hade under GMU:n tyckte jag passade för det här och jag ångrar mig definitivt inte, säger Pernilla.

Nu är du ensam tjej i det här gänget, hur fungerar det?
– Det är absolut inga problem, vi har jättekul ihop och jag får mycket hjälp av vagnchefen och stridsledaren, de är mycket rutinerade. Redan under GMU:n märktes det att killarna tyckte det var positivt att det fanns tjejer med på plutonen. Jag tycker inte man behöver oroa sig för om man som tjej funderar på soldatyrket, fortsätter Pernilla.

Under fredagsförmiddagens skjutpass visade sig resultaten direkt, Pernilla hade en mycket bra träffbild när plutonen övade strid mot luftmål.
– Det gick jättebra, över förväntan. Roligast är att söka målen själv utan att få invisning, avslutar Pernilla Landsing.