– Rymden har rykte om sig att vara dyrt, svårt och krångligt, säger Peter Sturesson, som jobbar på metodutvecklingsenheten inom utvecklingsenhet luftstrid på Luftstridsskolan. Men det handlar ju inte om att vi ska starta ett rymdprogram som stormakterna under kalla kriget.
Peter är sekreterare i flygvapnets rymdstudie, som inleddes förra sommaren.
– Vår studie handlar om att bygga upp kompetens, berättar han. Faktum är att vi redan är beroende av rymden. Vi använder oss dagligen av olika hjälpmedel som finns i rymden, till exempel GPS, satellittelefon och bilder tagna från rymden används bland annat av meteorologer. Men trots att vi använder alla dessa hjälpmedel har vi än så länge ingen långsiktig strategi för hur vi gör det.
Rymden berör hela Försvarsmakten
– Det här berör hela Försvarsmakten. Om vi vet hur vi vill utnyttja rymdtjänster kommer vi också tidigt att kunna inrikta utvecklingen inom såväl flygvapnet som armén och marinen. I slutändan kommer det att spara pengar och öka förmågan vid insats, fortsätter Peter.
Studien, som avslutas nästa sommar, ska beskriva rymdfrågor och föreslå hur de ska hanteras och organiseras i Försvarsmakten. Man tittar också på vilka behov förbanden har och hur rymdtjänster kan förbättra insatsförmågan.
Utveckling tar tid
Eftersom det tar lång tid att utveckla nya förmågor och ny materiel försöker Försvarsmakten hela tiden att se vilka behov som kommer att finnas i framtiden. Studier är en viktig del i det. En studie kan ses som ett tvärvetenskapligt projekt som pågår i ungefär två år. Först görs en förstudie för att mer i detalj se vad studien ska fokusera på, sedan är det dags för själva huvudstudien. Fokus för studierna är 10 till 15 år framåt i tiden. Man tittar på olika saker, det kan röra sig om exempelvis att skaffa specifika kunskaper inom ett system, till exempel helikopter, flygbas eller transportflyg.
Studiens ämnesområde kommer oftast från Försvarsmaktens långsiktiga planeringsarbete, perspektivstudien, Försvarsmaktens utvecklingsplan eller kanske från flygvapnets utvecklingsplan. Där kan det finnas områden man behöver mer kunskap om. Ibland behöver man också studera ämnen som man inte kunnat förutse i planeringen.
De flesta studier går till på ungefär samma sätt. Det finns en ordförande som är ansvarig för resultatet. Det finns också en studiesekreterare, som i praktiken är den som håller ihop arbetet med studien. Det finns en operationsanalytiker. Och inte minst finns det en studiegrupp som kan bestå av representanter från olika militära förband, från Totalförsvarets forskningsinstitut och från Försvarets materielverk. Om det behövs tar gruppen också hjälp från experter inom olika områden, det kan vara forskare eller företag som jobbar inom det område man är intresserad av.
Flera studier samtidigt
Flera olika studier pågår parallellt. Ibland resulterar studien i att man går vidare med ett ämne och till slut kanske det betyder att viss materiel utvecklas eller köps in. Andra gånger är resultatet av studien att man bestämmer sig för att inte utforska området vidare.
I de studier som pågår i flygvapnet just nu tittar man bland annat på framtida flygvapenkoncept, ombaseringsförmåga och skydd av flygbaser.