1. Hur styrs Must?
Must är en del av myndigheten Försvarsmakten och tillhör organisatoriskt förbandet Högkvarteret, Stockholm. Regeringen styr Försvarsmakten. Musts uppdragsgivare är såväl Regeringen/Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) som Försvarsmakten. Chefen för Must rapporterar därför även direkt till regeringen. En allmän beskrivning av Must finns att läsa på forsvarsmakten.se.
Must är en så kallad försvarsunderrättelsemyndighet och dess verksamhet regleras generellt av lagen om försvarsunderrättelsetjänst (2000:130). Därutöver finns ett antal andra lagar och förordningar med central relevans för verksamheten. Dessa inkluderar följande:
- Förordning (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet
- Förordning (2007:1266) med instruktion till Försvarsmakten
- Säkerhetsskyddslagen (2018:585) med tillhörande författningar
- Lag (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten
- Lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst
Must omnämns i regeringens årliga regleringsbrev för Försvarsmakten. Detta är en öppen handling och ligger ute på Försvarsmaktens webbplats för åren 2008 och framåt. I regleringsbrevet framgår bland annat Musts anslagstilldelning. För 2012 rör det sig om 693 563 000 kronor. I regeringens regleringsbrev framgår också att anslagsposten avseende Must får användas ”i enlighet med vad regeringen beslutar i hemligt beslut”.
I Försvarsmaktens årliga redovisning, som också ligger på webbplatsen, anges det ekonomiska utfallet för Musts del (den så kallade anslagsförbrukningen). Must resultatredovisar även separat till regeringen (Försvarsdepartementet). Musts mer omfattande och detaljerade årsredovisning är ett hemligt dokument. Must lämnar årligen dessutom två icke-sekretessbelagda redovisningar till regeringen, en för försvarsunderrättelsetjänsten och en för militära säkerhetstjänsten.
Försvarsunderrättelseverksamheten vid Must inriktas genom beslut av regeringen och beslut av ÖB/Försvarsmakten. Båda besluten fattas på årsbasis och är hemliga. Krav och uppgifter för den militära säkerhetstjänsten framgår av ovannämnda författningar och Försvarsmaktsinterna beslut med fleråriga målsättningar.
Öppna liksom hemliga handlingar om Musts verksamhet kan begäras ut, varvid sekretessgranskning av Försvarsmakten och eventuellt erforderligt beslut av regeringen sker.
2. Vem kontrollerar Must?
Must granskas av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) och Riksrevisionen, dock i olika avseenden. Att Musts verksamhet sker inom de givna ramarna kontrolleras i viss mening även av regeringen/Försvarsdepartementet som är mottagare av Musts årsredovisning och för en löpande verksamhetsdialog med Must.
Must rapporterar dessutom om sin verksamhet uppåt inom Försvarsmakten, till överbefälhavaren och chefen för Högkvarteret. Förvaltningschefen för Högkvarteret (chefen för juridiska staben) granskar Must med avseende på förvaltningsmässighet. Internrevisionen vid högkvarteret granskar Must med avseende på ekonomiska förhållanden.
Chefen för Must är förordnad av regeringen.
3. Arbetar eller har X arbetat på/för Must?
Underrättelsetjänst och säkerhetstjänst är känsliga och i flera delar sekretesskyddade verksamheter. Så måste det vara för att vi ska kunna uppnå resultat och rekrytera personal. Vi har ett ansvar att skydda vår personal från både oönskad uppmärksamhet och onödiga risker såsom kontaktförsök av främmande underrättelsetjänster och kriminella. Flera medarbetare på Must varken vill eller ska behöva förekomma med namn i offentliga sammanhang. Vi uttalar oss därför inte om den eller den personen (alternativt det eller det företaget) arbetar/arbetade för oss, eller vilka uppgifter han/hon/det har/hade.
Om någon påstår att personen/företaget X arbetar, eller har arbetat, för Must, får det påståendet stå för honom/henne.
4. Har medarbetaren X rest till landet Y?
Försvarsmaktens, inklusive Musts verksamhet har - i likhet med många andra myndigheters arbete - en växande internationell dimension. Det är varken ovanligt eller anmärkningsvärt att personal reser utomlands. Vi kommenterar dock inte vad påstådda Must-medarbetare gör i tjänsten. Skulle vi göra detta, finns risk att vi skadar pågående verksamhet och utsätter medarbetare för risker. Att verksamheten bedrivs inom de givna ramarna granskas och är även föremål för dialog med uppdragsgivarna.
5. Vilka är Musts samarbetspartner?
6. Vilka länder eller utländska tjänster samarbetar Must med?
Samarbeten inom området underrättelse- och säkerhetstjänst pågår både nationellt och internationellt. Trenden är ökande. De sker med stöd i författningar och utifrån våra nationella intressen och inriktningsbeslut. Samarbeten är ofta ett resurseffektivt sätt att uppnå resultat. Behovet ska också ses mot bakgrund av att många säkerhetspolitiska utmaningar är globala/regionala eller i gråzonen mellan militärt och civilt.
Inom området underrättelse- och säkerhetstjänst finns ett nationellt samarbete mellan framför allt Must, Säpo, Försvarets radioanstalt, FRA, Försvarets materielverk, FMV och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Tillsammans med Säpo och FRA driver Must en permanent arbetsgrupp som heter Nationellt center för terrorhotbedömning (NCT). På NCT sitter analytiker från de tre myndigheterna och analyserar terrorhotet i Sverige och mot svenska intressen. Must får ge närmare inriktning avseende försvarsunderrättelsetjänst till FRA och FMV.
Must kommenterar inte med vilka länder/utländska tjänster som samarbete sker, eller vilka frågor som avhandlas. Vi varken bekräftar eller dementerar påståenden. Skälet till detta är att internationella samarbeten bygger på förtroende och avtalad sekretess samt att hänsyn måste tas till personal och andra inblandade.
I Musts uppdrag ingår vidare att bidra till utvecklingen av underrättelsesamarbetet inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och EU:s krishanteringsförmåga. Detta sker främst genom att svara på begäran om information, så kallade RFI-er, från enheterna Intelligence Centre (Intcen, tidigare Sitcen) och EU:s militära stabs Intelligence Directorate (EUMS INT DIR) samt placera svenska analytiker vid dessa enheter.
7. Vad är och vad gör de svenska försvarsattachéerna?
Inom Försvarsmakten är Must huvudman för försvarsattachéverksamheten. Vid utgången av 2011 fanns 27 försvarsattachéer i 23 länder (det finns fyra i Washington resp. två i Moskva). De flesta residenta attachéer är även sidoackrediterade i andra länder. De finns även resande försvarsattachéer, som besöker sina ansvarsländer några gånger per år, eller vid behov.
Utöver försvarsattachéer håller Försvarsmakten ett par residenta sambandsmän vid internationella militära staber, till exempel i Storbritannien och USA.
Försvarsattachéerna har sina arbetsplatser på svenska ambassader. De verkar med utgångspunkt i diplomatiska konventioner och regler. Arbetsuppgifter skiljer sig från land till land. Vissa attachéer ägnar sig huvudsakligen åt Sveriges militära relationer med det aktuella landet. I andra fall stödjer försvarsattachéerna Musts omvärldsbevakning. Ibland har attachéerna en blandning av dessa två huvuduppgifter.
Attachéerna är yrkesofficerare vid Försvarsmakten.
8. Vad gör Must för bedömning om X?
9. Varför bedömde Must att X?
Must sammanställer information och rapporterar bedömningar i säkerhetspolitiska och militära frågor. Bedömningarna baseras på information från företrädesvis flera och olika typer av källor, både allmänt tillgängliga och hemliga. En utmaning ligger i att göra bedömningar om händelseutveckling i framtiden och att göra detta på ett underlag som många gånger inte är fullständigt eller helt tillförlitligt. Det är inte ovanligt att bedömningar justeras allteftersom ny information framkommer. Vilka bedömningar vi gör, och i vilka frågor, är inget vi kommenterar.
10. Jag vill komma i kontakt med någon på Must…
11. Jag har viktig information att lämna till Must…
12. Jag vill intervjua någon på Must om…
Frågor från allmänhet och media ställs till Försvarsmaktens kommunikationsavdelning (info@mil.se, 08-788 88 88), som förmedlar dem vidare till Must där de sedan lottas (fördelas) på en ansvarig person.
Vänligen lämna ditt namn, dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende för den som tar emot ditt meddelande (samtal/mail/brev). Ange också helst i ditt meddelande om ärendet brådskar och om du förväntar dig ett svar eller inte.
Must tar tacksamt emot upplysningar om intressanta observationer, liksom om uppfattade missförhållanden vid Försvarsmakten och Must.
13. Vad anser Must om regeringens X?
Must lämnar (oftast inom Försvarsmaktsramen) synpunkter på regeringens förslag i samband med remisser, anmodan och liknande förfrågningar. Det kan till exempel gälla vad vi anser om utredningar inom försvarsområdet och handlingsalternativ för internationella insatser. Must kommenterar inte färdiga förslag/skrivelser, som regeringen remitterar till riksdagen eller publicerar.
14. Vad anser Must om förundersökningen/polisutredningen i fallet X?
Must kommenterar inte eventuella förundersökningar/utredningar. Vi hänvisar till polismyndighet/åklagare avseende frågor och eventuellt lämnande av upplysningar.
15. Hur söker man jobb eller praktik på Must?
Vi hänvisar till Försvarsmaktens webbplats och fliken lediga jobb. Vi annonserar ibland lediga tjänster i tryckt press och på internet-sidor för jobbannonser. Som regel tar vi inte emot praktikanter. Växeltjänstgöring mellan Must och andra myndigheter förekommer och välkomnas.