Flygbasjägarkompaniet är också Försvarsmaktens främsta resurs för undsättning av nödställd personal, så kallad personnel recovery. Flygbasjägarpatrullen kan lokalisera och undsätta nödställd personal, egen eller andra nationers. Särskilt utbildad personal vid förbandet kan även leda undsättningsinsatser eller stödja staber eller andra ledningsfunktioner.

Flygsäkring är flygbasjägarkompaniets tredje huvuduppgift, förutom skydda och undsätta. Flygsäkringen innebär att öka skyddet för flygstridskrafternas farkoster och personal när hotbilden är oklar eller förhöjd. Till exempel kan flygsäkringsstyrkan öka skyddet för svenskt transportflyg eller helikopterförband när dessa genomför operationer i andra länder.

Flygbasjägarpatruller kan under flera dygn verka självständigt i alla miljötyper, över stora ytor och på långt avstånd från egna förband. Patrullen kännetecknas av hög rörlighet, flexibilitet och uthållighet.

Kärnan i flygbasjägarkompaniet är patrullen, som består av sex personer och en hund. Patrullerna sätts ihop efter uppgiften och därför kan antal personer och förmågor variera. Ett exempel på patrullsammansättning kan vara:

• Chef
• Ställföreträdande chef
• Hundförare
• Två sjukvårdare/jägare
• Prickskytt

Bland de sensorer som patrullen kan använda är hunden den som har oöverträffad förmåga. Hunden gör att patrullen kan finna spår av mänsklig aktivitet i form av personer, materiel, vapen och ammunition. Det är en unik förmåga som varken teknisk utrustning eller människan kan ersätta. Hunden används bland annat vid lokalisering av nödställda individer eller fientlig personal/materiel. För att öka det egna skyddet används hunden oftast för att undgå upptäckt eller som skydd mot mineringar. Som undsättningsförband är flygbasjägarna världsunika i användandet av hunden.

Prao-veckan består av olika temadagar där eleverna får uppleva förbandets olika funktioner och dess yrken, till exempel flygplatsbrandman, flygtekniker, pilot, flygbassäkerhetssoldat med mera. Detta varvas med information, fysisk träning och andra gemensamma aktiviteter.

DU SOM SÖKER

• Skall vara beredd att bo på F 17 under hela prao-veckan.
• Skall vara svensk medborgare och ha giltigt legitimation/pass.
• Skall gå i årskurs 8 eller 9

TIDER OCH DATUM

• I nuläget finns inga akuella prao-veckor att söka till. 
   

HAR DU NÅGRA FRÅGOR?

Kontakta oss på f17-prao@mil.se

FLYGUNDERHÅLL

Flygunderhållstroppen ansvarar för flygteknisk tjänst vid militär del av Visby flygplats. Betjäning av flygplan sker i huvudsak mot flygvapnets flygplan men stöd förekommer till andra enheters flyg så som kustbevakningen, polisen och sjöfartsverket.

TEKNISK FLYGSTATIONSTJÄNST

På F 17 Gotland finns en flygplanhangar dimensionerad för ett antal Jas 39 Gripen där enklare felsökning och reparationer kan genomföras samt hangarering av flygplan.

Periodvis sker även basmaterielunderhåll i denna hangar.

Flygunderhållstroppen ansvarar under Swedavia för fälthållning av militär del av Visby flygplats. Fälthållning innebär att hålla de för flygverksamheten väsentliga ytorna i ett drift- dugligt skick.

Inom stationstjänsten hanteras ankommande och avgående flygplan, lastning och lossning av gods samt personal som transporteras.

METEOROLOGI OCH AUTOSONDTJÄNST

Vid påkallat behov bedrivs vädergränsstyrd observationstjänst i F 17 Gotlands meteorologiska torn. I dag är två medarbetare utbildade för detta och beredd genomföra verksamheten parallellt med ordinarie arbetsuppgifter.

Denna verksamhet som för övrigt bedrivs året runt, säkerställer flygning vid osäkra väderförhållanden för hela Försvarsmakten då alternativ landningsmöjlighet alltid ska finnas.

Autosondstationen sänder varje dygn iväg ett antal väderballonger med tillhörande sond. Vid varje sändningstillfälle mäts temperatur, fuktighet, lufttryck, vindar samt vindriktning i atmosfären.

SAMBANDS OCH INFORMATIONSTJÄNST

En stor del i SIS-verksamheten består av signalskyddstjänst vid F 17 Gotland. SIS-funktionen ansvarar för att stödja övriga militära intressenter på Gotland. Sambandsfunktionen är en mycket väsentlig del av verksamheten på Gotland då denna är en solitär/ ö.

Teledriftsingenjörens uppgifter är att serva all Försvarsmaktens utrusning på och kring flygfältet avseende främre underhåll

INSATSRÄDDNING BRAND OCH RÄDDNING

Vid militär del av Visby flygplats finns under basens öppettider ett eller ett par insatsberedda räddningsfordon med flygplatsbrandmän, för att inom 90 sek kunna släcka ev. brand i militär  svensk luftfarkost. Fordon och personal i beredskap ingår som en del i Swedavia Visby´s räddningstjänst.

På den plats där F 17 ligger i Kallinge har det legat ett förband tidigare. Det var I 30, Blekinge bataljon, som sattes upp 1888 och sedermera lades ned 1901.

Innan man beslutade att lokalisera F 17 på Bredåkra hed så hade man ett annat alternativ: Ramdalaslätten. Alternativet Ramdalaslätten föll dock på att platsen ansågs vara mycket bördig. Eftersom staten redan ägde en del av Bredåkra Hed så var det alternativet billigare.

FLYGPLAN PÅ FLOTTILJEN

F 17 har enbart haft svensktillverkade flygplan genom åren. Inledningsvis var flottiljen ett förband för marinsamverkan, en torpedflottilj.

1944 till 1947 var flottiljen utrustad med bombplanet B 3 (Junkers Ju 86), som för ändamålet utrustades med minor och torpeder.

1947 till 1956 hade flottiljen T 18 B, en version som var avsedd för minor och torpeder. Försöken med torpeder misslyckades och redan på våren 1947 ombildades F 17 till bombflottilj. Något år senare utrustades T 18 med en grov kanon, Bofors 57 mm samt möjlighet att hänga attackraketer under vingarna. T 18B blev därmed något av en föregångare till senare tiders attackflyg. Även ett antal B 18B tillfördes flottiljen. Dessa utgjorde ett komplement i flygförbandet. B18 hade radar vilket inte T 18 hade.

1954 till 1955 fanns ett antal A 21R på flottiljen. De användes närmast för omskolning till jet inför den planerade övergången till flygplan A 32. Steget in i readrift tog man i och med att A 32 Lansen infördes.

1973 påbörjades övergången till jaktflottilj, då två jaktdivisioner J 35 F Draken med stomme från då nedlagda F 3 och F 18 överfördes till flottiljen.

1975 lades den sista attackdivisionen A 32 ned.

1976 till 1978 var F17 en ren jaktflottilj med två divisioner J 35 F.

1978 läggs en jaktdivision ned och ersätts med en modern spaningsdivision S 37 SH/SF Viggen efter nedläggningen av F 11. F 17 blir en blandflottilj med jakt och spaning.

1982 byts J 35 ut och jaktdivisionen omskolas till JA 37. 1993 flyttar spaningsdivisionen till F 10 och ersätts med en JA 37 division från nedlagda F 13. F 17 blir återigen en renodlad jaktflottilj med två divisioner.

Under 2002 ombeväpnades flottiljen till två divisioner JAS 39A Gripen, då flygplan och personal från nedlagda F 10 överfördes.

F 17 finns på tre platser i landet. Flottiljens stab och huvuddelen av verksamheten finns i Kallinge, norr om Ronneby. Utanför Värnamo har vi övningsbasen Hagshult och i Visby på Gotland har vi en bastropp som driver Försvarsmaktens del av flygplatsen.

På flottiljen har vi två insatsberedda divisioner med Jas 39 Gripen. De utgör en viktig del i att skydda Sveriges luftrum, vilket kallas incidentberedskap. Någonstans i landet står ett antal plan alltid redo att avvisa plan som tagit sig in på svenskt territorium utan tillstånd.

Piloterna tränar kontinuerligt i att framföra planen på ett säkert och taktiskt sätt, oftast genom flygövningar över havet. Närheten till kontinenten gör att flottiljen enkelt kan delta i internationella övningar utan att behöva ombasera. För att flygningarna ska ske med säkerhet krävs mycket service och underhåll av flygmaskinerna. Det arbetet gör flygunderhållsenheten.

Vi har även en basenhet som bland annat ansvarar för att start- och landningsbanan är fri från snö och is. För att säkerheten skall vara på topp så finns det också en egen brandkår eller "räddningsstyrka" som flottiljen kallar den. Personalen sitter beredda att rycka ut om något skulle hända med planen.

Hos oss utbildas även flygvapnets enda jägarförband, flygbasjägarna. Deras uppgift är bland annat att inhämta information genom spaning och att skydda luftstridskrafternas personal och fordon.