Perspektivplanering

Perspektivplanering är det Försvarsmakten gör när de föreställer sig militärstrategiska trender, framtida konflikters karaktär och insatsmiljöer 20 år in i framtiden. Slutsatserna kan ses som överbefälhavarens sätt att berätta hur han ser på omvärlden och framtiden.

I regeringens regleringsbrev till Försvarsmakten finns det vanligtvis förväntningar om en perspektivplanering. Det innebär att Högkvarteret gör en analys för att utröna vilka tekniska, strategiska och politiska utvecklingslinjer som kan skönjas på lång sikt, cirka 20 år framåt i tiden. Målet är att Försvarsmakten ska ha kvalificerade bedömningar grundade på noggranna analyser om vilka slags förmågor den kommer att behöva, och i förlängningen inrikta verksamheten mot att skaffa sig dessa förmågor i god tid.

Perspektivplanering kan gälla traditionell omvärldsbevakning av det politiska läget i världen, med fokus på långsiktiga trender, men även djupdykningar i säkerhetspolitiska frågor om exempelvis vilka länder som upprustar sina styrkor, och på vilket sätt. Försvarsmakten tar stöd i analysfasen av till exempel Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Försvarshögskolan.

Med utgångspunkt i slutsatserna formuleras ett underlag för försvarspolitikerna om vilka förändringsbehov som finns i framtiden. I regeringens direktiv för 2013 finns det till exempel specifika önskemål om att Försvarsmakten ska titta närmare på obemannade luftfarkoster, informationsoperationer och robotförsvar.

Perspektivplanerna är publika dokument men kan ibland innehålla hemligstämplade bilagor. Den senaste planeringen publicerades 2013.