Försvarsplanering

Försvarsmakten ska enligt sitt uppdrag ha en aktuell försvarsplan för hur alla dess uppgifter ska lösas i praktiken, både de nationella och de internationella. En planering görs även för kriser som kan tänkas uppkomma i framtiden.

Visioner och strategier i all ära, men det måste också finnas planer där dessa omsätts i praktisk verksamhet. Arbetet med att formulera dessa operativa planer för Försvarsmakten kallas försvarsplanering.

Försvarsplanering delas in i två områden: Förberedande planering och krisplanering. Den förberedande planeringen delas i sin tur in i grundoperationsplanering (för att kunna höja beredskapen på bred front) och omfallsplanering (för att kunna hantera vissa prioriterade scenarier om händelser som skulle kunna tänkas inträffa).

I omfallsplaneringen presenteras scenarion som innehåller bland annat tänkbara aktörer och deras intentioner, krisers tänkbara utveckling, vilka stridskrafter motståndaren kan hinna skaffa sig, samt Försvarsmaktens egen beredskap och tillgänglighet.

Krisplanering handlar om kunna hantera pågående eller nära förestående verkliga utmaningar och hot, inklusive olika typer av incidenter. Ett exempel var den nationella stödplanen för det svenska bidraget till Isaf-styrkan i Afghanistan.