Förklaringar av begrepp och uträkningar

Begreppet Utlandsstyrkan (US) används här som ett samlingsbegrepp för svensk militärs fredsfrämjande verksamhet från och med 1948, trots att både begreppet försvarsmakt och utlandsstyrka har tillkommit senare.

Kompass på HMS Gävle. Foto: Försvarsmakten

Dåvarande Krigsmakten ändrade namn till Försvarsmakten 1975 och Utlandsstyrkan tillkom som begrepp 1992 och ersatte då begreppet Beredskapsenhet för FN-tjänst. Lagen om väpnad styrka utomlands som tillkom 1992 reglerade som namnet anger endast väpnade resurser, men av praxis har även obeväpnad personal, till exempel observatörer och poliser, ansetts lyda under lagen. Enheter ur Försvarsmakten som organiseras för att enbart delta i utbildning utomlands alternativt står i beredskap i Sverige behandlas inte i denna sammanställning. Här redovisas endast de internationella fredsfrämjande insatser som genomförts inom ramen för utlandsstyrkans verksamhet. Begreppet utlandsstyrka upphörde 1 januari, 2011.

"Icke-FN-missioner"

Redan 1953 började Sverige delta i fredsbevarande verksamhet som inte leddes av FN, då som en av fyra neutrala nationer övervakande verksamhet i Korea. Senare har Sverige deltagit under ledning av regionala organisationer eller som en följd av ett bilateralt avtal. Sverige har sedan 1994 deltagit i det av NATO initierade multinationella utbildningsprogrammet Partnerskap för Fred och har deltagit i av NATO ledda operationer från december 1995 i före detta Jugoslavien och sedan 2002 i Afghanistan. EU hade före 2003 ingen egen förmåga att leda fredsbevarande instanser varför EU gav Western European Union (WEU) uppdrag att leda insatser i före detta Jugoslavien och Albanien. Sverige blev observatör i WEU under 1995. Först år 2003 hade EU full kapacitet att leda fredsbevarande insatser vilket så skedde i Makedonien och senare under året i Kongo-Kinshasa.

Polis och annan icke-militär personal

Under årens lopp har även icke-militär personal ingått i utlandsstyrkan. Poliser ingick i Utlandsstyrkan sedan början av Cypernoperationen 1964. Sedan den 1 januari 2000 leder Rikspolisstyrelsen alla poliser i fredsbevarande insatser, varför poliser redovisas endast till och med den 31 december 1999.

Fram till den 1 juli 1997 ingick en civil katastrofenhet, SWEDRELIEF, i Försvarsmakten och var en del av utlandsstyrkan vid insats. 1 juli 1997 gick ansvaret för katastrofenheten över till Räddningsverket.

Rikspolisstyrelsen liksom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har idag en egen motsvarighet till Utlandsstyrkan, och även Utrikesdepartementet deltar med egen personal i fredsfrämjande operationer och använder även SIDA för att rekrytera annan personal till observatörsinsatser. SIDA organiserade deltagandet i till exempel KVM (Kosovo Verification Mission) och administrerar idag det svenskadeltagande i observatörsstyrkan TIPH (Temporary International Presence in Hebron) och även AMM (Aceh Monitoring Mission) samt SLMM (Sri Lanka Monitoring Mission). Personal ur Försvarsmakten har visserligen ingått även i dessa olika insatser, men de redovisas inte här då insatserna ej ingår i Försvarsmaktens utlandsstyrka.

Källor, medaljer och styrkeuppgifter

Uppgifterna har till stor del hämtats från The Blue Helmet - A review of United Nations Peace-keeping (New York 1996), FN:s webbplats respektive webbplatser för NATO, WEU, EU och OSSE samt viss litteratur.  De personalstyrkeuppgifter som redovisas avser samtidigt grupperad personal. Uppgift på omkomna avser totalt för hela insatsen.

Det medaljband som avbildas är förenat med svenskt deltagande i insatsen. Inledningsvis var detta en medalj skapad av den internationella organisationen som ledde insatsen, till exempel FN. Under 1991 deltog Sverige med fältsjukhus i Kuwaitkriget liksom i operationen i Somalia. Operationerna leddes av en grupp av villiga stater (Coalition of Willing) varför ingen gemensam medalj fanns. Försvarsmakten införde då en medalj för internationella insatser utförd i brons. Medaljen tilldelades därefter personal som deltog i operationer som inte hade egen medalj. Försvarsmaktens medalj har ett blått medaljband som inledningsvis försågs med ett tilläggstecken, medaljen för deltagande i Kuwaitkriget med en palm i gul metall, och medaljen för Somalia med två korslagda spjut i gul metall. Senare tilldelades all personal som fullgjort minst 30 dagar i internationell tjänst medaljen. Dessa medaljer har inte haft något tillläggstecken.

Populärt brukar sägas att omkring 100 000 svenskar har tjänstgjort i Utlandsstyrkan. Det är kanske mer rätt att säga att Sverige har bemannat 100 000 befattningar under åren. Det är ju ett relativt stort antal personer som fullgjort mer än en insats (en exakt uppgift om hur många som tillhör denna grupp har ej gått att få fram). Förband har som regel tjänstgjort sex månader och sedan avlösts. Sifferuppgifter redovisar summa befattningar för alla enheter som tjänstgjort.

Uppdelning sker för respektive huvudman, till exempel FN och NATO. Enhet som skiftat huvudman under tjänstgöring redovisas både under ursprunglig huvudman och åter igen under den nya huvudmannen. Enskilda individer, till exempel poliser och militära observatörer, har inte alltid någon fastlagd tjänstgöringsperiod även om de flesta tjänstgör i 12 månader. Sifferuppgiften avser antalet sammanhängande tjänstgöringsperioder, en sådan period kan till exempel ha varit en månad eller flera år.