MONUC – Kongo

1997 störtade en rebellrörelse under ledning av Laurent Kabila den sedan mitten av 60-talet regerande presidenten Mobuto. Året därpå startade nya rebellrörelser som med stöd av Uganda och Rwanda försökte besegra regeringstrupperna. Regeringen stöddes av bland annat Zimbabwe, Angola, Namibia, Sudan och Tchad.

Efter ett eldupphöravtal mellan parterna i september 1999 grupperades inledningsvis 90 samverkansofficerare från FN och därtill några från Organisation for African Unity för att hålla kontakt med parterna i konflikten. OAU drog tillbaka sina observatörer under 2000. I takt med att fredsprocessen har gått framåt har FN ökat truppinsatsen.

Sedan juni 2003 finns en övergångsregering sammansatt bland annat av alla de nationella grupperingar som deltog i krigen. Kongos rika tillgångar på naturresurser, bland annat guld och diamanter, anses ha förlängt kriget och därmed ökat befolkningens lidande.

Bedömare anser att kriget 1997–2002 medförde en överdödlighet på mer än tre miljoner människor vilket gör denna konflikt till en av de dödligaste sedan andra världskriget.