Totalförsvarsplikt infördes i Sverige 1995, alltså gott och väl 15 år innan värnplikten blev vilande, och gäller fortfarande för alla svenskar mellan 16 och 70 år. Till skillnad från den tidigare allmänna värnplikten omfattar totalförsvarsplikten både män och kvinnor, sedan ett riksdagsbeslut 2010, och som namnet antyder gäller den alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Det kan alltså handla om allt från att bära vapen i strid, traditionell militärtjänst, till att rensa upp efter stora olyckor.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
• värnplikt inom militären
• civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och
• allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.

Minderåriga, alltså medborgare mellan 16 och 18 år, är undantagna från väpnad strid och kan till exempel tilldelas uppgifter som att visa vägen till skyddsrum.

Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vid höjd beredskap är den övre gränsen fyra års fängelse. På så sätt kan man säga att varje vuxen svensk faktiskt har en plikt att värna om landets försvar.

2 mars, 2017, beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beslutet  ska gälla, vad avser skyldigheten att fullgöra mönstring, från och med den 1 juli 2017 och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning från och med den 1 januari, 2018.