Totalförsvarsplikt infördes i Sverige 1995, alltså gott och väl 15 år innan värnplikten blev vilande, och gäller fortfarande för alla svenskar mellan 16 och 70 år. Till skillnad från den allmänna värnplikten omfattar totalförsvarsplikten både män och kvinnor, och som namnet antyder gäller den alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Det kan alltså handla om allt från att bära vapen i strid, traditionell militärtjänst, till att rensa upp efter stora olyckor.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
• värnplikt inom militären
• civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och
• allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.

Minderåriga, alltså medborgare mellan 16 och 18 år, är undantagna från väpnad strid och kan till exempel tilldelas uppgifter som att visa vägen till skyddsrum.

Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vid höjd beredskap är den övre gränsen fyra års fängelse. På så sätt kan man säga att varje vuxen svensk numera efter värnpliktens avskaffande* faktiskt har en plikt att värna om landets försvar. Inte helt olikt ... en värnplikt.

 

* Plikten att mönstra och att tjänstgöra i totalförsvaret är från 1 juli 2010 vilande. Regeringen beslutade i december 2014 att via totalförsvarsplikten göra det möjligt för Försvarsmakten att kalla in de som är krigsplacerade till repetitionsutbildning.