Med hjälp av några strategiska ansiktslyftningar kan örlogsfartyg åldras med värdighet och bibehållen funktionsduglighet, vilket HMS Grundsund är ett utmärkt exempel på. Fartyget byggdes redan 1954 på Örlogsvarvet i Stockholm, och då för att lägga ut minor och hämta in kustartilleriets kontrollerbara mineringar – minor som kan utlösas manuellt från en minstation.
Det skulle dröja till 1985 innan fartyget fick namnet HMS Grundsund. På slutet användes hon som lednings- och underhållsfartyg (ammunition och förnödenheter) åt bevakningsbåtkompaniet inom amfibiebataljonen med basering i Göteborg.
HMS Grundsund har även haft resurser för sjukvård och kunde användas som plattform för dykningar, förläggning för sjömän, mineringstjänst och kompanikök. Ledningskapaciteten kunde dessutom utnyttjas vid sök- och räddningsoperationer, och fartyget var kapabel till viss brandbekämpning.