Doldisarna bakom flyguppdragen

Mission Support Element (MSE) blir en allt viktigare funktion och bidrar till att ge piloter och besättning bästa möjliga förutsättningar att genomföra nationella och internationella flyguppdrag i fred, kris och krig. Luftstridsskolan har tagit fram en ny kurs för att utveckla cheferna som leder MSE-förbanden.

MSE-personal tillsammans med pilot framför datorskärm
MSE-personal tillsammans med pilot framför datorskärm
När ett flyguppdrag ska genomföras så samlas piloterna och MSE-personalen för att få en gemensam bild om vad som ska genomföras. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
transportflygplan landar på vägbas
Transportflygets långa historia av internationella uppdrag har visat på vikten av underrättelser. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten
helikopter i vintermiljö
På Helikopterflottiljen varierar uppdragen mellan sjö- och landfokus beroende på geografiskt läge och helikoptertyp. Foto: Anthony Pecchi
Officer visar på kartbild
Planeringsbefälet påbörjar planering av uppdraget i ett stödsystem där bland annat luftrum, hot, uppdragsspecifik data och hotbibliotek läggs in. Detta med stöttning av underrättelsebefäl, verkansbefäl och telekrigsbefäl. Foto: Joakim Vidgren/Försvarsmakten

MSE-funktionen har sin bakgrund i flygvapnets barndom där underrättelseinhämtning och flygspaning ingick i huvuduppgifterna. Med allt mer avancerade flygplan och sensorer, tillsammans med nya krav på omgruppering och tillgänglighet, uppkom nya arbetsuppgifter och behov av nya kompetenser. Behovet av MSE blev tydligt under Libyen-insatsen 2011 där alla kompetenser som man övat med fick praktiseras skarpt.

Behovet av MSE-funktionen har blivit tydlig efter internationella insatser och övningar. På bilden deltar F 21 i Finlands årliga flygvapenövning Ruska. Foto: Jesper Sundström

Utvecklingen av flygstridskrafterna och övriga samhället har bidragit till allt mer avancerade vapensystem och sofistikerade sensorer för inhämtning, fotospaning och telekrig. Kombinerat med en komplex omvärld och ett ständigt växande informationssamhälle innebär det nya utmaningar för funktionen.

– Teknikutvecklingen ställer allt högre krav på flygverksamheten och den har blivit så komplex att piloter inte kan sköta allt själva. De nya flygsystem som ska införas på sikt, däribland Jas 39 E, men även när det gäller helikoptrar, transportflyg och specialflyg kommer göra MSE-funktionen på flygförbanden ännu viktigare, säger Michael Lundquist, chef på Flygbefälsskolan (FBS), som genomför den nya chefsutbildningen för första gången.

Kursen inleds med en veckas teori på FBS innan man genomför praktik på annat förband och sedan återvänder till FBS för ett erfarenhetsutbyte. Personal från fyra flottiljer deltar och en av deltagarna är Pontus, som är chef för MSE på en av stridsflygdivisionerna på Norrbottens flygflottilj.

– Kursen ger mig en djupare förståelse för de system och processer som flygstridskrafterna opererar inom, samt insikter i hur jag som chef kan bidra till förbandets effekt. Nätverkandet mellan oss deltagare från de olika flygsystemen är en viktig del, eftersom vi lär oss om varandras likheter och olikheter och kan utbyta tankar och idéer, säger han.

MSE
Personal från fyra flottiljer deltog på den nya kursen för chefer i MSE-förbanden. Foto: Therese Åkerstedt/Försvarsmakten

Inom MSE-funktionen ingår underrättelsetjänst, telekrig, uppdragsplanering och utvärdering, tekniskt systemstöd samt bildtolkning, vilka olika kompetenser som används beror på uppdraget och vilket förband som utför det.

Även om MSE främst förknippas med stridsflyg så används det även vid uppdrag med helikoptrar, transportflyg och specialflyg. Transportflygets långa historia av internationella uppdrag har varit avgörande för synen på och vikten av underrättelser och en organisation som hanterar detta. Det har även bekräftats av de helikopterförband som flugit ibland annat Kosovo och i Afghanistan där MSE användes för att stödja olika flygslag.

Uppdragen för flygvapnets olika flygande plattformar skiljer sig åt, såväl nationellt som internationellt. Vid en stridsflygdivision är det fokus på jakt, attack och spaning. Vid transport- och specialflyg är fokus bland annat på transport av materiel och personal över hela världen. Vid en helikopterskvadron varierar uppdragen mellan sjö- och landfokus beroende på geografiskt läge och helikoptertyp. Exempel på uppgifter är transport av personal, sjukvårdstransport, ytspaning och stöd till samhället. Som officer på MSE gäller det att läsa på, vara lyhörd, förmedla rätt kunskap samt veta vilken information som är aktuell och relevant för respektive uppdrag, oavsett typ av plattform.

MSE-inriktningar

För att arbeta på MSE krävs att du är yrkesofficer. Den vanligaste och den rekommenderade vägen är via SOU MSE som genomförs under tre terminer, där en termin är på Militärhögskolan i Halmstad och två på Luftstridsskolan i Uppsala.

Efter genomförd officersutbildning börjar tjänstgöringen på en flygdivision/skvadron och där fortsätter man med en grundläggande utbildning inom respektive flygsystem. Utbildningen inom flygsystemet är både teoretisk och praktisk och ger en specialkompetens inriktat mot flygvapnets olika plattformar.

Grundkompetensen för all MSE-personal är en kombination av underrättelsetjänst och utbildning på eget flygsystem. Man kan sedan vidareutbilda sig mot någon av följande inriktningar:

  • Underrättelse
  • Planering
  • Telekrig
  • Bildtolk
Så går ett flyguppdrag till

Varje uppdrag är unikt och trots att planeringscykeln är densamma kan delmomenten skilja sig åt om det till exempel är samövning med andra förband, skarp verksamhet eller övning internationellt. Vi utgår från ett kortfattat exempel på ett flyguppdrag på en stridsflygdivision.

När ett flyguppdrag ska genomföras så samlas piloterna och MSE-personalen för att få en gemensam bild om vad som ska genomföras, vad är målet med uppdraget? Vilka eventuella hot finns? Vilken taktik ska nyttjas?

Planeringsbefälet påbörjar planering av uppdraget i ett stödsystem där bland annat luftrum, hot, uppdragsspecifik data och hotbibliotek läggs in med stöttning av piloterna, underrättelsebefäl, verkansbefäl och telekrigsbefäl. Det är viktigt att piloterna får med sig rätt information för att kunna genomföra uppdraget så bra som möjligt.

Innan start genomför piloterna en ”step brief” där de får uppdatering på det senaste vädret, underrättelseläget och om det blivit några andra förändringar.

När piloterna har landat igen läser planeringsbefälet in genomfört uppdrag i stödsystemet för att piloterna ska kunna utvärdera det, har uppdraget blivit löst eller inte?