Ett år som kompanibefälsvärnpliktig

I juni förra året ryckte en grupp killar och tjejer in som kompanibefälsvärnpliktiga. Under sin tid vid regementet har de utvecklats som ledare och snart muckar de och går vidare mot nya utmaningar.

Kompanibefälsvärnpliktiga fick ta emot chef Ing 2 coin för ett imponerande arbete med initiativtagande och bra bemötande under Eksjö International Tattoo. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten
Planering av fältvecka där tydlighet är A och O. Foto: Erik Axelsson/Försvarsmakten
Tiden går fort när man har kul, inryckningsbild från 2021. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten
Ludwig Bruck och Eric Fredin Haslum är bara en dag ifrån att vara klara med sina värnpliktsutbildningar som kompanibefäl. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten
Eric framrycker under en av alla övningar som genomfördes under utbildningsperioden. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten
Ludwig i samtal i närheten av byggnation av Krigsbro 5 under en av vårens kompaniövningar. Foto: Martina Gustafsson/FörsvarsmaktenN

Två av de kompanibefälsvärnpliktiga är Eric Fredin Haslum och Ludwig Bruck som berättar att de fått många olika utbildningar för att vara förberedda när de senare skulle ansvara för plutonerna.

– Vi byggde en grund med ledarskaps- och chefsutbildningar som man sen byggde vidare på och satte sin egen touch på när man kom ut på plutonen. Vi fördjupade de kunskaperna under gruppchefsskolan och gick sedan in på mer specifika ämnen för att stärka våra kunskaper i det som vi som plutonsbefäl arbetar med. Det var till exempel sambandstjänst, orderträning och hur man tar ut koordinater för indirekt eld, berättar Ludwig.

Under hösten 2021 var det dags att gå ut till sina respektive plutoner, Eric på ingenjörpluton och Ludwig på en bropluton (Krigsbro 5). Det var nu de skulle få testa sina kunskaper och börja forma sig själva som ledare.

– Det var en speciell känsla i och med att man då hade kommit jättenära kompanibefälsgruppen, men man hade ju väntat på att få komma till plutonen. Det var lite nervöst, men en bra nervositet då man skulle få prova det man verkligen skulle göra, säger Eric.

Ludwig upplevde att det var intressant då man behövde hitta en balans mellan att vara kompis och vara ledare för plutonen. Det gjorde att han funderade mycket på hur han skulle leda.

– Vi bodde med soldaterna på plutonen och på kvällarna var man kompis med varandra och på dagarna var du deras chef. Det var en balansgång som till en början var svår, men man hittade sitt eget sätt att göra det på för det går inte att följa en mall utan det beror mycket på hur du själv är som person och hur plutonen är.

Även om de bodde med sina plutoner så samlades de KB-värnpliktiga på kvällarna för att utbyta erfarenheter med varandra från det de gjort ute i fält eller under kaserntjänst. Under vårens övningsserie utvecklades de ytterligare som ledare.

Muck och sedan nystart

I juni muckade soldaterna på plutonerna och KB-värnpliktiga samlades återigen. De blev inte ensamma på logementet så länge, för bara ett par veckor senare ryckte plutonsbefälsvärnpliktiga in som de fick hålla utbildningspass för.

– De första veckorna hade vi trupputbildning där vi lärde oss att hålla i utbildningspass och övade med plutonsbefälen som ryckte in. Vi utbildade i förläggning, hur man håller hygien i fält, ja grundläggande soldatkunskaper. Nu i slutet har vi bland annat varit på en fältövning, berättar Eric.

I morgon (19/8) är det muck och både Eric och Ludwig har valt ett fortsätta sitt engagemang i Försvarsmakten. Ludwig börjar på Officersprogrammet och Eric påbörjar reservofficersutbildningen. De tycker båda att det ska bli tråkigt att lämna alla kamrater, men ser fram emot sina utbildningar och framtida utmaningar inom fältarbetsfunktionen.