Ett år sen den dramatiska evakueringen från Afghanistan

Den 21 augusti 2021 landade det första svenska planet på Kabuls internationella flygplats. Under de följande dagarna skulle Försvarsmakten komma att flyga ut 1 100 personer från Afghanistan, i en operation som saknar motstycke i myndighetens historia. Ett år har nu passerat sedan de händelserika dygnen.

Personer på en landningsbana på en flygplats.
Personer på en landningsbana på en flygplats.
75 procent av de 612 kvotflyktingar som Försvarsmakten flög ut från Kabul var kvinnor och barn, enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik i ett uttalande efter operationen. Han konstaterade också att Försvarsmaktens insats var helt avgörande för evakueringen. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
Sverige evakuerar civila från flygplatsen i Kabul, Afghanistan
Försvarsmaktens personal dirigerar de personer som evakuerats till civila flygplan i Pakistan. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
Specialförbandsoperatörer i Kabul.
Personal ur specialförbanden skyddade besättningarna och stöttade även utrikesdepartementet i hanteringen av personer som skulle evakueras. Foto: Alexander Gustafsson/Försvarsmakten
Passagerare går ombord på flygplan.
Det sista svenska flygplanet ut ur Kabul landade den 27 augusti i Islamabad. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
Passagerare går ombord på buss på flygplats.
Personal från utrikesdepartementet visar evakuerade personer till rätta på Islamabads flygplats, efter den sista flygningen från Kabul. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

Den snabba evakueringen skedde med hjälp av en luftbro bestående av två transportflygplan TP 84 Hercules från Skaraborgs flygflottilj (F 7) och fraktflygplan av typen Boeing C-17 Globemaster, från den internationella transportflygenheten Heavy Airlift Wing.

De två TP 84:orna flög mellan Islamabad i Pakistan och Kabul, C-17-planen mellan Tbilisi i Georgien och Kabul. Vidaretransport från Islamabad respektive Tbilisi skedde med inhyrda flygbolag till olika destinationer.

SOG-operatörer avgörande

Specialförbandsoperatörerna som medföljde in till Kabul var instrumentella i arbetet med evakueringen, som skedde i samarbete med utrikesdepartementet och Migrationsverket.

Soldat på landningsbana på flygplats.
Operationen hade inte varit möjlig utan stödet från specialförbandsoperatörer, som samverkade med övriga nationers motsvarande enhet på plats. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

– Flygtrafiken på Kabuls flygplats var intensiv. Därför var det ett absolut krav att hålla slottiderna, vilket innebar att planen måste lyfta oavsett om de är fullastade eller ej. Detta har givetvis satt press på de som genomför identitets- och säkerhetskontroller, berättade Per Carlemalm, chef för transportflygskvadronen på Skaraborgs flygflottilj i samband med operationen.

De personer som skulle evakueras anlände till flygplatsen med bussar från centrala Kabul. Förhandling om passage in på flygplatsen skedde mellan talibanerna och amerikansk personal, varefter svenska operatörer mötte upp.

När det bekräftats att en person hade tillhörighet till Sverige lyftes dessa över taggtrådshinder, gjutna vattenfyllda diken och murar som rests. Efter skyddsvisitation fördes de till en uppsamlingsplats för ytterligare genomgång av utrikesdepartementet och Migrationsverket.

Arbetet med att kontrollera vilka som uppfyllde kriterierna för att få följa med på flygplanen var komplext, tidskrävande och psykiskt påfrestande, och leddes av en ambassadör från utrikesdepartementet tillsammans med specialförbanden.

– Flygningarna har genomförts i ett område med mycket hög risknivå och operationen har skett under extremt pressade förhållanden, sa Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson efter att det sista svenska planet hade lyft från Kabuls flygplats den 27 augusti.

– Jag hyser den största respekt för de specialförbandsoperatörer som deltagit och personalen från transportflygdivisionen och Heavy Airlift Wing som med stor säkerhet flugit in och ut från Kabuls flygplats, väl medvetna om de risker som funnits på plats.

Passagerare och flygpersonal från insidan av ett flygplan.
TP 84 Hercules är inte byggda för komfort, vilket de evakuerade fick erfara under flygningen från Kabul till Islamabad. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

Totalt genomförde Försvarsmakten 22 transporter från Kabul i augusti 2021, varav de sista med en extremt kraftig hotbild efter bombattacken mot flygplatsen den 26 augusti.

Passagerare går ur flygplan.

Vår historia:

Evakueringen från Kabul

När det 15 augusti 2021 stod klart att även Afghanistans huvudstad intagits av talibanerna blev det bråttom. Såväl Ambassaden i Kabul som Migrationsverket bad omgående Försvarsmakten om hjälp med att få ut människor ur landet. Den evakueringsoperation som sedan genomfördes når stor framgång. Så här gick den till.

Läs artikeln