I övningen deltar även olika förband ur Armén och Hemvärnet samt fartyg ur Marinen och finländska flygförband. Anställda i Försvarsmakten, värnpliktiga, hemvärnssoldater och totalförsvarspliktiga deltar i den tio dagar långa övningen. Luftstridsskolan i Uppsala ansvarar för den centrala övningsledningen.
– Flygvapnet och luftvärnet övar luftstridskrafternas förmåga att försvara Sverige. Luftförsvarsövningen genomförs varje år och är inplanerad sedan länge, säger chefen för Luftstridsskolan och tillika övningsledare Anna Siverstig.
Övningen bygger på ett nationellt högkonfliktscenario där förbanden övar på att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp av en högteknologisk motståndare. Övningen är helt tillämpad vilket innebär att de övade förbanden inte vet vad som ska hända.
– Vi fortsätter att bygga ett starkare och taktiskt överlägset Flygvapen i varje situation. Vi ska kunna möta alla typer av hot och verka i olika operations- och informationsmiljöer. För att öka vår militära förmåga genomför vi utbildningar och övningar, både enskilt och tillsammans med andra nationer. Under Luftförsvarsövningen deltar Finland integrerat i det svenska luftförsvaret av Sverige, det stärker säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström.
Ett av huvudsyftena är att öva taktisk ledning av luftstridskrafterna vilket innebär att flygstabens krigsförband deltar som ACC (Air Component Command). Flygvapenchefen är flygtaktisk chef och leder luftförsvaret och luftstridskrafterna.
– Flygvapenchefen har ansvaret för det svenska luftrummet och det svenska luftförsvaret, under Försvarsmaktens insatschef, samt har ansvar för luftoperationer tillsammans med mark- och sjöstridskrafterna, säger Anna Siverstig.
Svenska och finska stridsflygförband övar på att verka tillsammans både på taktisk och också på stridsteknisk nivå inom ramen för det fördjupade försvarssamarbetet.
– Det visar att vi befäst vår förmåga till kvalificerade gemensamma luftoperationer där vi samarbetar integrerat i luftförsvaret. Det skapar både trovärdighet och en tröskeleffekt, säger Carl-Johan Edström.
Enheter från Luftvärnsregementet deltar integrerat i luftförsvaret och för första gången övar luftvärnssystem 103 Patriot med Flygvapnet.
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Luftvärnet en viktig del luftförsvaret
Enheter från Luftvärnsregementet deltar integrerat i luftförsvaret och för första gången övar luftvärnssystem 103 Patriot med Flygvapnet. Luftvärnsregementets chef Mikael Beck ser fram emot en stor, gemensam övning med andra förband.
– Det är ett helt nödvändigt steg att ta nu när vi fått en ny förmåga. Det har varit stor fokus på materielmottagande och utbildning av operatörer på 103 Patriot förbandet. Men krigsförbandet består av fler delar än robotsystem 103. Därför är det nu nödvändigt att samöva med alla system inom bataljonens ram. Det är då vi bygger krigsförbandets förmåga fullt ut, säger Mikael Beck.
Övningen i stort leds av Flygvapnet, men markdelarna som luftvärnet ingår i leds av personal från Lv 6.
– Vi kommer bli klokare i arbetet med vilka metoder vi använder. Bataljonen måste samträna för att alla chefer ska lära sig instrumenten, men framförallt kommer samövningen med Flygvapnet att ha betydelse. Det känns jättebra eftersom det är i fält vi bygger krigsförband. Jag kommer själv finnas där ute och se till att övningen bedrivs på rätt sätt och att målsättningarna hålls, säger Mikael Beck.
– Flygvapnet och luftstridskrafterna har förmågan att skapa ett militärt problem för en motståndare i kris och tidiga skeden av ett angrepp, därför ser jag mycket fram emot att vi för första gången i övningen har med luftvärnets nya system, säger flygvapenchefen.