Flygvapnet verkar från hela landet

Baser, sidobaser, reservbaser och landsvägar - svenska flygvapnet har länge legat i framkant när det kommer till konceptet att sprida sina förmågor.

Transportflygplan landar på riksväg.
Transportflygplan landar på riksväg.
Transportflygplanet TP 84 Hercules landar in på Riksväg 44 under Luftförsvarsövning 2022. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

Det är ett koncept som tillsammans med mycket annat övas under Luftförsvarsövning 2022 där Flygvapnet exempelvis nyttjar civila flygplatserna i Kalmar och Växjö samt landar och startar från landsväg. I det här fallet Riksväg 44, där både TP 84 Hercules och Jas 39 Gripen landade. 

Att sprida till andra baser innebär att man ombaserar flygplan, materiel och personal - ofta till följd av hot från luften eller hot från marken. Var vi planerar att sprida i händelse av kris eller krig är ingenting vi kan kommunicera, men det kan handla om flygplatsen nära ditt hem eller landsvägen du åker längst med när du är på väg till jobbet. 

– Den största utmaningen för att upprätta kortbana i fredstid på riksväg är det civila trafikläget om det inte går att leda om trafiken, exempelvis blåljus. I krig har vi andra lagar men en riksväg är viktig för såväl militära som civila transporter. Det är också en ökad risk för vilt vid start och landning och det är viktigt att man noggrant kontrollerar hinderfrihet, det kan exempelvis handla om vägskyltar, säger Ralf Johansson som var momentövningsledare när TP 84 Hercules landade landsväg. 

Anledningen till att man vill sprida ut sina flygplan är att de ska bli mindre sårbara inför en eventuell motståndare. Det är svårare att veta var vi är och det är betydligt mer resurskrävande att slå mot alla platser. Man kan säga att man undviker att ha alla ägg i samma korg. 

– Att bibehålla och utveckla förmågan att landa på en alternativ landningsbana som inte är en flygplats med fasta installationer för inflygning är varför vi genomförde detta under Luftförsvarsövning 22, säger Ralf Johansson. 

Piloter under LFÖ 22
Flygförare på Kalmar Airport. Foto: Joakim Vidgren/Försvarsmakten

Flygvapnet ska vara taktiskt överlägset en motståndare i varje given situation och i det är spridningskonceptet en del. För att uppnå taktisk överlägsenhet krävs inte bara att stridsflygdivisionerna är taktiskt skickliga, svårlästa och dynamiska i lufthavet - man måste även vara det på marken. Tillslut måste flygplanen landa och flygvapnets flottiljer ska under dygnets alla timmar, från flera olika platser, kunna ladda och tanka flygplan för att sedan få upp dem i luften igen. Det är en viktig del i ett dynamiskt och för en motståndare svårläst luftförsvar.