Försvarsmakten utforskar regalskeppet Kronans utsida

Försvarsmakten med Första ubåtsflottiljen assisterar Kalmar länsmuseums undersökning av det förlista regalskeppet Kronan med dykare och ubåtsräddningsfartyget HMS Belos som arbetsplattform. Nu har ett stort antal skulpterade trästycken kunnat bärgas.

Dykare med vrakfynd
Dykare med vrakfynd
"Det här arbetet är ju en del av vidmakthållandet av våra dykkompetenser", säger Jerry Lindén, dykare på HMS Belos. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
En skulpterad grip
En skulpterad grip från regalskeppet Kronan. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
Dykare vid regalskeppet Kronan
Det blir långa dyk, upp till hundra minuter plus tid för uppstigning. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
Vraket Kronan
Kronan är ett unikt välbevarat vrak, eftersom det till skillnad mot andra hav inte finns någon skeppsmask i Östersjön. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
Dykare vid vraket
Samarbetet med Försvarsmakten är en förutsättning för det tidskrävande och riskfyllda arbetet. Foto: Joakim Tenglin/Försvarsmakten

På drygt 26 meters djup, 6 km öster om Öland vilar vraket av regalskeppet Kronan. Skeppet kantrade vid förlisningen den 1 juni 1676 åt babord. Babordssidan sjönk sedan ned i den fasta leran på Östersjöns botten, med utsidan nedåt. Efter att Kalmar länsmuseum undersökt vrakets innanmäte under 40 år, har nu turen kommit till att försöka skapa en bild av hur Kronans exteriör såg ut.

– Det här arbetet är ju en del av vidmakthållandet av våra dykkompetenser, där vi gör ovanligt långa dyk, upp till hundra minuter plus 30 minuters uppstigning, och använder avancerad teknisk utrustning. Samtidigt är det ju spännande att plocka upp något som egentligen är flottans egendom, säger Jerry Lindén, örlogskapten och dykare på Belos.

Samarbetet med Försvarsmakten är en förutsättning för att göra det möjligt att utföra det tidskrävande och riskfyllda arbetet att gräva under fartygssidan. Bilden av hur det gigantiska regalskeppet byggdes och utsmyckades utvändigt, börjar nu sakta men säkert klarna.

Nu har ett provschakt grävts med hjälp av en tryckluftsdriven slamsug, längs babordssidans reling vid övergången mellan skeppets skansdäck och det underliggande övre kanondäcket. Ett stort antal skulpterade trästycken har kunnat friläggas och bärgas.

– Det är ett spännande arbete på ett unikt välbevarat vrak eftersom det till skillnad mot andra hav inte finns någon skeppsmask i Östersjöns vatten. Dessutom passade dykningarna bra in i den vanliga verksamheten, vi passade på att lägga in årsprovet för våra externa dykare som flottiljen behöver vid ubåtsräddning, säger Jerry Lindén.

Innan det tidskrävande konserveringsarbetet tar vid, kan nu länsmuseet visa upp delar av det skulpturmaterial som smyckat Kronan. Kontrasten mellan krigsmaskinen Kronan med sina mer än hundra bronskanoner och ett skepp i form av ett flytande palats, speglar den motsägelsefulla bilden av 1600-talets stilideal och förhärligandet av den svenska stormakten.

Under nästa år kommer arbetet med att frilägga och kartlägga skeppets utsida att fortsätta. Efter 345 år är det förhoppningsvis dags för Kronan att återigen glänsa och imponera på sin omgivning.