Brigadens anfallskraft

– Brigaden är det krigsförband där alla olika funktioner inom armén samordnas och arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Allt arbete inom brigaden syftar till att nå så stor effekt som möjligt när vi möter en motståndare, och där utgör tre pansarbataljoner pilens spets, säger brigadchefen Stefan Pettersson.

En pusselbit i taget

När brigaden får en uppgift är en stor del av det inledande arbetet att se hur de olika funktionerna ska användas för att nå den avsedda effekten. Man tittar på vilka underrättelsebehov det finns och vilka sensorer brigaden har till sitt förfogande. Här handlar det om att använda spaningskompani och andra spaningsdelar för att bygga upp en så bra lägesbild som möjligt.

– Under övning Sydfront är ju scenariot att Sverige är angripet så en inledande uppgift till brigadens spaningsförmågor blir då att ta sig på plats tidigt för att agera ögon och inhämta information åt min stab så vi kan avgöra hur vi ska slå motståndaren, säger Stefan.

Man beslutar också vilka övriga funktioner och delar som krävs för att stödja pansarbataljonerna, till exempel tittar man då på vilket behov av rörlighet och framkomlighet som finns, hur man kan nyttja ingenjörsförbanden till att bygga broar, minera och andra förmågor som hanteras inom ramen för ingenjörerna.

– Förutom det som händer på marken är lufthotet ständigt närvarande. Därför är det viktigt att brigaden nyttjar sitt luftvärn och ser hur luftvärnet bäst kan lösa sin uppgift och var de gör mest nytta. Ska de skydda logistikdelarna, artilleridelarna eller något annat? Allt måste noga vägas mot varandra för att brigadens resurser ska användas på bästa sätt.

De bakre delarna möjliggör för de främre delarna i pilens spets

För att brigadens alla delar ska kunna verka måste allting vara påfyllt; mat, drivmedel och ammunition. Sjukvårdstjänst är också en viktig del i brigadens framgång. Logistiken är ett avgörande villkor för att brigaden ska kunna skicka fram sina stridande pansarbataljoner. Först när de grundläggande delarna är under kontroll och man har en tydlig bild av vad som ska göras är det dags att titta på hur uppgiften faktiskt ska lösas, hur man skickar fram pansarbataljonerna.

En del av en sambandstropp, en kugge i kedjan som möjliggör kommunikation mellan militära trupper. En viktig komponent för att leda förbanden i brigaden. Foto: Anne-Lie Sjögren/Försvarsmakten

Pansarbataljonerna på 2:a brigaden består av två bataljoner med stridsvagn 122 och stridsfordon 90, samt en bataljon som baseras på pansarterrängbil 360. Det är de här tre bataljonerna som utgör anfallsvapnet, pilens spets, den offensiva delen av brigaden och som under scenariot i Sydfront ska fälla avgörandet.

Alla brigadens delar hänger ihop och knyts samman vid ledningsförmågan

För att allting ska fungera och kunna samverka tillsammans måste möjligheten att leda brigaden finnas. Utan ledningsförmåga kan inte de olika delarna och funktionerna samverka och agera tillsammans mot motståndaren. Ledningsförmågan består av ett brigad ledningskompani och ett brigad sambandskompani som  har tekniska resurser och personal för att möjliggöra ett sambandssystem så att alla delar och funktioner kan samverka med varandra. Det är så vi slår motståndaren, tillsammans!

– Den tillväxt som nu är beslutad om innebär att det kommer bli fler krigsförband i brigaden. Övningar som Sydfront där alla dessa förband kan samövas är viktiga delar för att förmågan ska stärkas. Det är då vi blir starka tillsammans, avslutar Stefan.