Tio års väntan är över

Över tio år utan kok innebär att de innevarande rekryterna på artilleribataljonen var tvungna att starta om från ruta ett. Gammal utrustning togs fram och prövades i hopp om grejerna fortfarande fungerade. Hitintills har personalen på Artilleriregementet, likt många andra förband i Försvarsmakten, fått förlita sig på rations - kompletta måltidspåsar. Med ett långt uppehåll och därmed få instruktörer inom området har det varit en prövning att få igång resursen igen. Svårigheter till trots, under artilleribataljonens övning har personal och rekryter på förbandet fått vara med om något väldigt efterlängtat. Varm husmanskost – serverad av kokgruppen bestående av fyra kockar med lika många förare. Att gå från frystorkad till varm husmanskost är en given förbättring för alla på bataljonen.
– Vi är såklart oftast väldigt uppskattade. Det känns som att koket är en viktig del för att få ihop bataljonskänslan. Det blir som en organiserad rast där de kan komma och äta, ta det lugnt en liten stund innan de måste fortsätta igen, sa rekryt Carl-Wilhelm Karlsson som är gruppchef på koket.
– Sen när det går dåligt kan man använda det som ursäkt, att vi är nybörjare och att förbandet inte har haft någon kokgrupp på länge, fortsatte kocken skämtsamt.

Stort intresse för matlagning

Redan vid mönstring flaggade Carl-Wilhelm för hans passion, intresset för matlagning. Av denna anledning fick han chansen att fortsätta med det han älskar, han tvekade med andra ord inte att tacka ja till att göra värnplikten som kock vid Artilleriregementet. Under tiden på befattningsutbildningen har Carl-Wilhelm och hans kamrater på kokgruppen fått en grundläggande kockutbildning i Karlskrona.
– Det var mestadels vanlig matlagning. Vi började med att basen, exempelvis hur man stuvar makaroner. Sedan fick vi mer avancerade uppgifter så som att steka finare köttbitar och göra olika grytor. Under utbildningen fick vi också lära oss hygien- och näringslära. Vi har fått bättre koll på vad soldater bör äta i fält, vad man ska och inte ska göra i köket för att minska smittorisken.

Första gången för allt

Som fältkock ansvarar du för att planera, tillaga och servera måltider till soldater och rekryter. Du arbetar i skift för att förbereda måltiderna som antingen serveras på kokplatsen eller förbereds för att skickas ut till de hungriga i fält. Under föregående övning stod kokgruppen bortanför förläggningen, på en egen hygienplats där de även kunde både diska och duscha inomhus. Under pågående bataljonsövning har kockarna numera fått flytta ut, från en varm och lätthanterlig inomhusmiljö, till förläggning i skogen, precis som alla andra.
– Förra övningen var folk lite småbittra över att vi i kokgruppen hade det så trevligt eftersom vi av hygienskäl fick duscha och gå på toa inomhus. Nu har vi fått flytta ut, fortfarande med samma krav på hygienen, men med betydligt större utmaningar. Så nu tror jag inte de är så avundsjuka på oss längre, det har stundtals varit ganska så kämpigt att omgruppera vår förläggning, berättade Carl-Wilhelm.

När det kommer till vilken mat som ska serveras har kokgruppchefen stor påverkan.
– Inför denna övning har jag tillsammans med mina instruktörer fått ta mer ansvar och vara med och bestämma vad vi ska servera. När jag har tyckt till har jag tagit med mig den mat jag vet att mina kamrater gillar. Vi serverar någonstans mellan 125-225 portier vid varje måltid, så det blir en hel del.

Att kokguppen är populära på bataljonen är självskrivet. Chefen för artilleribataljonen Kenneth Nygren instämmer:
– Det är helt vitalt att vi har fått igång koket. Här pratar vi livskvalité, stridsvärde och välmående. Håll dig vän med sjukvård och kok. Då kommer du må bra och ha någon som tar hand om dig. Jag hoppas verkligen att vi har möjlighet att med instruktörer kunna fortsätta ha resursen av koket även i framtiden.