Samarbete för att hantera PFAS-problematiken

PFAS används i dag i ett stort antal produkter runt om i världen. Exempelvis allväderskläder, matvaruförpackningar, smink, bilvax, skidvalla och impregneringsprodukter. Men också i släckmedel vid civila och militära flygplatser, inom kommunal räddningstjänst och i fasta släckanläggningar i industrin. För att komma till rätta med problemen har försvarssektorn nu tagit initiativ till att hitta metoder för efterbehandling av PFAS.

Släckning av hytt med vatten i form av så kallad släckdimma. Utbildningen i verkanstålighets sista del är en tillämpad slutövning där eleverna testas i de kunskaper de inhämtat tidigare under utbildningens gång. Alla tidigare momentövningar vävs nu samman till scenarion där sjömännen prövas under lite komplexare förhållanden. 
Sjöstridsskolan genomför en kurs i sjösäkerhet där blivande sjömän får lära sig bland annat brandförsvar ombord på fartyg, sjukvårdstjänst samt marin överlevnad och stridsmiljö. En del av kursen ingår också i säkerhetsutbildningen
Släckning av hytt med vatten i form av så kallad släckdimma. Utbildningen i verkanstålighets sista del är en tillämpad slutövning där eleverna testas i de kunskaper de inhämtat tidigare under utbildningens gång. Alla tidigare momentövningar vävs nu samman till scenarion där sjömännen prövas under lite komplexare förhållanden. 
Sjöstridsskolan genomför en kurs i sjösäkerhet där blivande sjömän får lära sig bland annat brandförsvar ombord på fartyg, sjukvårdstjänst samt marin överlevnad och stridsmiljö. En del av kursen ingår också i säkerhetsutbildningen "Basic Safety" som tillämpas för civil sjöfart.
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en hel grupp av syntetiska ämnen som är vanligt förekommande i bland annat klädimpregnering, ytbehandling, rengöring och olika typer av släckskum. Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten

Genom att inleda ett samarbete med forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden) ökar Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket nu takten för att ge förutsättningar för en effektiv och hållbar brandsläckning av komplexa bränder.

Arvet efter användningen av brandsläckningsskum innehållande PFAS innebär omfattande kostnader för rening och sanering av kontaminerade områden. I dagsläget finns inga hållbara och effektiva efterbehandlingsmetoder för PFAS-kontaminerad jord eller vatten. Därför är behovet stort av att identifiera och utvärdera olika metoder för efterbehandling av PFAS.

Identifiering och utvärdering av ersättningsmedel och alternativa metoder för att substituera PFAS-innehållande brandsläckningsskum är också nödvändigt för att ge förutsättningar för en effektiv och hållbar brandsläckning av komplexa bränder. Detta behöver göras på ett objektivt sätt av en oberoende part och därför har RISE, i samverkan med försvarssektorn, nu startat testbädden Testbed PFAS.

– Försvarssektorn likt många andra samhällsaktörer står inför utmaningar gällande PFAS-föroreningar i mark och vatten. Försvarssektorn bär en mindre del av ansvaret för PFAS-problematiken i samhället, cirka 7-10 procent av den totala belastningen i Sverige. Vi inom försvarssektorn tar nu ett gemensamt initiativ för att ta itu med vår del av problematiken och eftersöker metoder och relevanta lösningar för substitution av släckmedel som innehåller PFAS- ämnen, spridningsbegränsning, rening och om möjligt sanering av PFAS-förorenade områden, säger Försvarsmaktens hållbarhetschef Naznoush Habashian.

Testbädden Testbed PFAS syftar till att skapa förutsättningar för att identifiera, verifiera och validera metoder för efterbehandling av kontaminerad mark och områden. Inom testbädden ska också ersättningsmedel och ersättningsmetoder för en framtida PFAS-fri brandsläckning testas och utvärderas.

– Testbädden ska bidra till samhällets behov av realistiska och kostnadseffektiva efterbehandlingsmetoder för PFAS-föroreningar samt till nya alternativa släckmedel och släckmetoder, säger Tove Mallin på RISE som är projektledare för testbädden.

Försvarssektorn, likväl som i stort sett samtliga kommunala räddningstjänster, står inför en mycket stor utmaning med PFAS-föroreningar i jord och vatten från respektive verksamhet där PFAS-innehållande brandskum tidigare använts. Behovet av nya, funktionella och hållbara brandsläckningsmedel och brandsläckningsmetoder är också stort för att ersätta PFAS-innehållande brandskum. Användningen av PFAS-haltiga skumvätskor kan behöva ersättas med såväl PFAS-fria skum som med likvärdiga alternativa metoder för brandsläckning eller med kombinationer av dessa beroende på verksamhetskrav. Utvärderingen av effektiviteten hos en ny metod eller ett nytt släckmedel behöver också kombineras med en miljöanalys, där effekten ställs mot miljöpåverkan av såväl släckning som brand.