Överste Ulf Siverstedt, chef för norra militärregionen, uttrycker i sin inledning att totalförsvarsplaneringen är en gemensam planläggning för att öka samhällets robusthet.
– De områden som är aktuella just nu är hur vi ska leda under höjd beredskap, hur näringslivets medverkan ska se ut och hur vi ska utveckla den lokala nivån, det vill säga kommunerna. Vi ser också över den regionala grundsynen och de aktiviteter vi har kommit överens om att genomföra.
Major Kennet Larsson på staben för norra militärregionen har varit delaktig i arbetet sedan militärregionerna inrättades 2013. Han konstaterar att aktörerna tillsammans har tagit många steg framåt och räknar upp några exempel.
– Vi har blivit bättre på att tänka sårbarhet, vi har utbildats oss och genomfört ett antal lokala, regionala och nationella övningar och den fysiska planeringen har utvecklats så att civila aktörer nu frågar Försvarsmakten inför exempelvis förändringar i infrastruktur. Totalförsvarsfrågorna är förankrade på hög nivå genom totalförsvarets chefsgrupp och det finns samordningsgrupper med handläggare från länsstyrelserna, Försvarsmakten och olika myndigheter beroende på fråga. Av alla exempel är ändå den viktigaste punkten att vi från Försvarsmakten har haft med civila i vår försvarsplanering.
Militära försvaret beroende av stöd
– I regeringens inriktning för försvarspolitiken mellan 2016 och 2020 var de viktigaste uppgifterna att höja den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret, säger Jan Hyllander från Försvarsdepartementet.
Han förklarar att Sverige måste ta höjd för att det värsta kan hända, ett väpnat angrepp, för då klarar vi att hantera alla situationer på vägen dit. Men det kräver att alla bidrar.
– Trots tillskott till Försvarsmakten så är det militära försvaret som vi nu planerar för extremt beroende av stöd från det civila samhället.
Annika Elmgart är enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Hon betonar att alla aktörer i det civila försvaret, det vill säga centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och landsting, kommuner och frivilligorganisationer, men även privatpersoner och näringslivet måste ta sitt ansvar för att stärka samhällets motståndskraft och bidra till Försvarsmaktens förmåga.
Samverkan testas under Totalförsvarsövning 2020
Brigadgeneral Gabor Nagy är chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning. Han menar att den regionala nivån har kommit längst i utvecklingen av totalförsvaret och att det finns utmaningar.
– En utmaning är att få alla att förstå att allas händer och ansträngningar behövs i ett totalförsvar. Under Totalförsvarsövningen 2020 kommer vi att pröva hur olika samhällsaktörer ska samverka med varandra för att samhällskritiska funktioner ska fortsätta att fungera och Sverige stå emot ett väpnat angrepp.
Under Totalförsvarsdagarna fick deltagarna även en genomgång av aktuell hotbild och de juridiska förutsättningarna vid höjd beredskap. Svenska kyrkan presenterade sin roll i totalförsvaret och det genomfördes seminarier där deltagarna fick diskutera kring "krigets konsekvenser", det vill säga hur kriget påverkar samhället och människorna.
Ulf Siverstedt avslutade med att tacka alla för en fantastisk uppslutning och rikta blicken framåt.
– Vi ligger väldigt rätt just nu, men nu väntar vi på ett nytt försvarsbeslut och måste ta höjd för nästa femårsperiod. Totalförsvarsövningen nästa år blir en bra hävstång för den framtida planeringen.