”Vi måste kunna möta en förändrad hotbild”

Ubåten HMS Uppland tonade upp sig som en mörk siluett mot en klarblå himmel. Nästan på dagen för ett år sedan stod systerfartyget HMS Gotland på samma plats. Ubåtarna av Gotlandsklass har genomgått omfattande halvtidsmodifieringar och nu var det dags för HMS Uppland att sjösättas.

Sjösättning HMS Uppland
Sjösättning HMS Uppland
Nästan på dagen ett år efter systerfartyget HMS Gotlands sjösättning var det dags för HMS Uppland att sjösättas efter genomförd modifiering. Sjösättning skedde under en värdig ceremoni. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Sjösättning HMS Uppland
Marinchefen tryckte under sitt tal, på den uthållighet och redundans som skapas med uppgradering och tillväxt av ubåtar. Han nämnde också att marinens förmågor ska ses som en viktig helhet, ubåtar tillsammans med till exempel ytstrids-amfibie- logistik och minröjförmågan m.m. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Sjösättning HMS Uppland
Gunnar Wieslander nämnde bland annat i sitt tal, Sveriges förmåga att utveckla moderna ubåtar. Både att genomföra uppgraderingar samtidigt som nya fartyg utvecklas. han var också mycket stolt över de män och kvinnor som deltar i skeppsbyggen. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Sjösättning HMS Uppland
Ubåtar är strategiskt viktiga med sin unika förmåga att dolt och under långt tid skapa ett underrättelseläge. Ubåtar utgör en viktig del i marinens och Försvarsmaktens totala förmågebredd. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

HMS Uppland konstruerades och byggdes på Kockums i Malmö och togs i tjänst 1997. Ubåtar av Gotlandsklass är än i dag (drygt 20 år efter sjösättning) de bästa konventionella ubåtarna i världen vad avser uthållighet, vapenverkan och smygförmåga. Uppgraderingarna har gjort Gotland och Uppland än mer moderna och anpassade för framtidens oförutsägbara hotbild. Uppgradering har genomförts på flera viktiga system, såsom till exempel sonarsystem, stirlingmotorer, lednings-och kommunikationssystem, AIP-system. AIP som står för Air Independent Propulsion, är ett luftoberoende system som möjliggör lång tid under vatten (något vi haft över 30 år på våra ubåtar). Utöver det har skrovet förlängts med två meter och en dykarsluss har installerats. Enkelt beskrivet har vissa system förbättrats och andra har bytts ut.

Chef för Saabs affärsområde Kockums, Gunnar Wieslander, illustrerade den snabba teknikutvecklingen med smartphones. ”När HMS Uppland sjösattes i slutet på 1990-talet, fanns inte smartphones” vilket visar på vilka enorma kliv utbåtstekniken måste ta”.

Nära samarbeten

Marinchefen, konteramiral Jens Nykvist som har sin bakgrund i ubåtsvapnet var också mycket nöjd med att HMS Uppland nu har sjösatts.

– Det är en bra och viktig dag att få tillbaka HMS Uppland. Ubåtar är operativt viktiga för svensk försvarsförmåga då de kan uppträda dolt och långt ut med stor uthållighet. Med modifieringarna är vi operativt relevanta vilket gör att vi kan möta en förändrad hotbild, inte bara på kort sikt, utan även om tio, femton år. Min rekommendation är även att den tredje Gotlandsubåten får genomgå en halvtidmodifiering, vilket även försvarsberedningen tagit upp i sin rapport. Ytterligare en tredje Blekinge-klass (A26) skulle öka redundansen och uthålligheten än mer och är något jag lyft till den högre nivån. Få system bygger en så kvalificerad krigsavhållande effekt som ubåtar, sa marinchefen

Flera av systemen som har byggts in på Uppland och Gotland, återfinns på Blekinge-klassen. Att använda sig av samma system ger många fördelar. Det bidrar till riskminimering och besättningen kan redan i dag utbildas och tränas för Blekinge-klassen, vilket medför att de nya ubåtarna snabbt blir operativa när de väl levereras. Sverige är världsledande vad avser utveckling av ubåtar. En framgångsfaktor är att Försvarsmaktens personal som dagligen arbetar med ubåtar i den komplexa miljön som Östersjön utgör, har ett nära samarbete med beställaren, Försvarets materielverk och industrin, SAAB.