I tio dagar har omkring 140 flygplan från nio nationer genomfört omkring 650 uppdrag i det lika stora som unika övningsområdet i norra delarna av Norge, Sverige och Finland. Till ACE 19 har man ökat antalet luftvärns- och störresurser för att öka komplexiteten i övningsmomenten.
– Vi har haft ett mycket effektivt hot från de utländska luftvärnsförbanden som grupperat i trakten kring Gällivare och Jokkmokk. Och till 2021 hoppas jag även att vi får upp vårt eget luftvärn så att de också får möjlighet att öva tillsammans med oss och övriga nationer, säger Claes Isoz.
– Med fler hot från marken och fler störsystem ökar realismen och gör det betydligt svårare för piloterna som får ytterligare faktorer att ta hänsyn till, utöver den redan komplexa bilden i luften, säger Tobhias Wikström, övningsledare flyg under ACE.
När man ökar komplexiteten i en övning med ett ökat hot från marken och scenarion där svårigheten ökar dag för dag är risken också stor att antalet flygsäkerhetsincidenter ökar. Men så har inte varit fallet under ACE 19.
– Med tanke på övningens svårighet har vi haft väldigt få incidenter vilket självklart är mycket positivt. Flygsäkerheten går ju alltid först, säger Tobhias Wikström.
Nöjda amerikaner
Den amerikanska flygenhet som opererat från Luleå Kallax flygplats är U.S Air National Guard från McEntire Joint National Guard Base i South Carolina, nio och en halv timmes flygning från Luleå.
– Vi haft en mycket bra tid här och har lärt oss en hel del om att arbeta tillsammans med andra. Det är en stor utmaning att samla övningsdeltagare från flera olika nationer med olika språk, bakgrunder, kulturer i en och samma övning och få dem att arbeta mot samma taktiska mål och lösa uppgiften vilken den än må vara. Övningsledningen har haft ett tufft jobb som de löst på ett mycket bra sätt. De har lyckats hålla ihop övningen trots att vi är baserade på tre-fyra olika platser i tre länder, säger piloten och projektofficeren för ACE 19, major Shaun Hoeltje.
Att flytta 200 personer och tolv stridsflygplan från en kontinent till en annan är en tuff utmaning, precis som det under övningen minst sagt varierande vädret.
– Vi som kommer från South Carolina är vana vid sol och värme större delen av året och så kommer vi hit till ett minst sagt annorlunda och mycket varierande väder. Här kan man vakna till soligt och fint väder för att två timmar senare stå i iskallt regn och kraftiga vindar. Vädervariationerna var faktiskt inget vi tänkte särskilt mycket på då vi planerade övningen hemma i USA. Här har vi fått lära oss en del av gripenpiloterna och se hur de hanterar vädervariationerna vilket har varit lärorikt.
”Ett styrkebesked”
Under DV-dagen (Distinguished Visitors day) fanns överbefälhavaren, general Micael Bydén bland de speciellt inbjudna gästerna.
– Den här övningen är ytterligare ett exempel på hur långt vi har kommit när det gäller samarbeten med andra länder, att vi är en partner som ligger på samma nivå och som andra länder gärna jobbar med. Vi visar tydligt att vi inte bara klarar av att planera en övning som ACE, utan även att genomföra den på ett mycket bra sätt, säger han och fortsätter:
– Vi vet det sedan tidigare och vi visar det även tydligt här - att vi kan kan jobba tillsammans med andra nationer var som helst och när som helst när de politiska besluten kommer. Det är ett styrkebesked och otroligt kul att se.
En annan av de speciellt inbjudna gästerna på DV-dagen var chefen för U.S Air Force Europe, general Jeffrey L. Harrigian.
– Arctic Challenge Exercise går framåt i utvecklingen varje gång den genomförs, både när det gäller komplexiteten och interoperabiliteten. För våra enheter innebär det möjligheter att arbeta med de interoperabilitetsutmaningar vi har samtidigt som ökningen av hotkomplexiteten har gett oss bättre träning. En annan viktig del av ACE är att vår personal får chansen att interagera och samarbeta med alla partners här - svenska, norska, finska, danska, brittiska med fler. Det ger oss möjligheten att, redan på en lägre nivå, bygga de relationer som förhoppningsvis varar en livstid.
Mot flaggan
Målet sedan starten 2013 har varit att lyfta ACE till samma nivå som så kallade Flag-exercises, övningar som syftar till att göra piloterna ”Combat Ready”, det vill säga fullt stridsberedda inför skarpa uppdrag.
– Det finns ingen exakt fastställd definition av flaggövningar men några saker vet vi; det måste finnas nog många flygplan i övningen, det måste finnas många typer av förmågor och ett hot, både på marken och i luften, som ger övningen en hög svårighetsgrad. ACE 19 har helt klart nog hög komplexitet, tillräckligt många deltagare och tekniskt avancerade delar. Vi har dessutom en bra organisation i grunden, som planerar och genomför övningen och inte minst - vi har ett fantastiskt luftrum att öva i. Trots det har vi fortfarande en bit kvar men nu ska vi sätta oss ned och utvärdera övningen för att kunna dra lärdomar som utvecklar ACE ytterligare och gör den ännu bättre, med en ännu mer komplex hotmiljö så att de som kommer hit och övar får ännu mer valuta för sina pengar, säger Claes Isoz.
Ett sätt kan vara genom att utöka övningsområdet och ta in femte generationens stridsflyg.
– Även om området under ACE kan tyckas vara väldigt stort så utgör det bara cirka 17 procent av det potentiella övningsområdet i norra Skandinavien. Så totalt sett skulle vi kunna göra det idag redan gigantiska flygövningsområdet ännu mycket större. När det gäller antalet deltagande flyg så lär det nog inte öka men däremot kommer vi se mer luftvärnsförband och mer av femte generationens stridsflyg, som F-35 till exempel, vilka vi själva gärna vill öva tillsammans med, säger Claes Isoz och fortsätter:
– Lyckas vi, tillsammans med våra partners, ta ACE hela vägen till en flaggövning så kommer vi få en övning som saknar motstycke någon annanstans i världen.
– Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla våra gäster för två fantastiska och lärorika veckor tillsammans. Självklart vill jag även tacka alla som på något sätt har deltagit i planeringen och genomförandet av ACE. Utan er hade detta aldrig blivit så bra som det nu blev.