Återuppbyggandet av inomskärsubåtsjakt − ett behov som alltid har funnits

Förmågan att upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territorialhavet är en uppgift vars resurser prioriterades ner i tidigare politiska beslut. Det förändrade säkerhetsläget i vårt närområde har medfört att förmågan till inomskärsubåtsjakt nu åter behöver byggas upp igen. Med nya spaningsbåtar, återinförandet av sjöoperativ helikopter (HKP 14F) och anti-ubåtsgranatsystemet ELMA samt att flera enheter utbildas i användandet av sjunkbomber går utvecklingen av inomskärsubåtsjakten nu åter i rätt riktning.

Funktionsövning i ubåtsjakt

I Stockholms södra skärgård såväl som utomskärs pågår för tillfället årets funktionsövning i ubåtsjakt. Stora delar av marinen, enheter från Helikopterflottiljen, tre fartyg från Finland och ett ubåtsjaktflygplan från USA deltar i övningen. Syftet med övningen är att fortsätta utvecklingen av en integrerad marin ubåtsjaktstyrka och samverkan mellan stridskrafter för att nå maximal effekt. Att marinen samövar tillsammans med Finland och USA i övningen ser chefen för Fjärde sjöstridsflottiljen, Fredrik Palmquist som en självklarhet:

− Samarbetet bygger på tre grundstenar. För det första bygger vi säkerhet tillsammans med andra. För det andra krävs det att man övar tillsammans för att bygga säkerhet. Vi måste lära oss varandras resurser och hur vi arbetar. För det tredje krävs volym av olika resurser då hantering av många enheter kräver särskilda metoder. Vi är så pass få i marinen och vi behöver både ökad volym och ökad förmåga.

Sveriges välfärd och utveckling är beroende av den fria tillgången till öppna sjövägar. Det är nödvändigt att vi kan klara av alla former av hot i vårt närområde som kan påverka eller begränsa rörligheten i dessa sjövägar. Dagens resurser inom marinen är så pass begränsade att endast ett område – eller större hamnområde – kan skyddas i taget.

Styrkan är att spana dolt

I ett sund i Stockholms södra skärgård har ett flertal hydrofonbojar placerats ut i vattnet. På den mörka vattenytan är det svårt att se de svarta flytkropparna med antenn som sticker upp. En del båtfolk i skärgården känner igen bojarna som tidigare användes av hydronfonbojfartygen typ Ejdern, men som avvecklades. Idag har det passiva sonarsystemet 911 – en nyare variant av det gamla bojsystemet – åter tagits i bruk i och med den nya fartygsklassen spanbåt. 

− Fördelarna med bojsystemet är främst stridsekonomiskt. Vi klarar av att lyssna länge och ha bra kontroll över ett geografiskt område utan att använda mycket personal, säger fartygschefen på HMS Trygg, Michael Langhard.

Vi behöver en marin som kan möta dagens hot mot Sverige och hantera alla de komplexa situationer som kan uppstå. Det är viktigt att efter flera decenniers reduceringar åter få växa till en marin som kan möta varje hot och anta varje utmaning.