Finsk-svenskt samarbete för bästa utvecklingen

Rovaniemi, Finland. Finsk snö, finsk vind och finsk kyla. Och finsk kraft. Allt i tätt samarbete med den svenska styrkan i Flygvapenövning 2019. På Rovaniemi flygbas i Finland baserar det kvalificerade motståndet till det svenska luftförsvaret under övningen. Svenska Jas 39 Gripen och Finska F-18 Hornet, understödda av störflyg från Saab, genomför anfall på anfall mot norra Sverige. Men det ska inte vara lätt - även svenska luftförsvaret har stöd av en finsk division F-18 baserad på Kallax.

F-18 Hornet startar Rovaniemi under Flygvapenövning 2019.
F-18 Hornet startar Rovaniemi under Flygvapenövning 2019.
En F-18 ur det finska flygvapnet startar Rovaniemi för anfall mot Sverige. Foto: Finnish Air Force
JAS 39 Gripen startar Rovaniemi under Flygvapenövning 2019.
Jas 39 Gripen startar söder ut för anfall mot Sverige under Flygvapenövning 2019. Foto: Finnish Air Force
Flygvapenövning 19. JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj baserar i Rovaniemi tillsammans med en finsk division F-18 Hornet och störflygplan från Saab.
Divisionschef Carl Bergqvist taxar ut mot startbanan inför ett svenskt-finskt anfall mot Sverige. - Vi är väl förtrogna med varandras taktik och hur vi kompletterar varandra bäst. Foto: John Lidman/Försvarsmakten
Flygvapenövning 19. JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj baserar i Rovaniemi tillsammans med en finsk division F-18 Hornet och störflygplan från Saab.
En Jas 39 Gripen väcks till liv efter morgonens snöfall. Foto: John Lidman/Försvarsmakten
Flygvapenövning 19. JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj baserar i Rovaniemi tillsammans med en finsk division F-18 Hornet och störflygplan från Saab.
Inkommande robot. Jas 39 Gripen D rollar samtidigt som facklor släpps under pågående strid. Foto: Försvarsmakten
Flygvapenövning 19. JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj baserar i Rovaniemi tillsammans med en finsk division F-18 Hornet och störflygplan från Saab.
Klargöring av Jas 39 Gripen D inför anfallsuppdrag mot Sverige. Foto: John Lidman/Försvarsmakten
Flygvapenövning 19. JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj baserar i Rovaniemi tillsammans med en finsk division F-18 Hornet och störflygplan från Saab.
Tekniker på väg att ta emot inkommande Jas 39 Gripen på Rovaniemi flygbas. Foto: John Lidman/Försvarsmakten
Flygvapenövning 19. JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj baserar i Rovaniemi tillsammans med en finsk division F-18 Hornet och störflygplan från Saab.
Två F-18 Hornet ur det finska flygvapnet taxar ut mot banan på Rovaniemi flygbas. Foto: John Lidman/Försvarsmakten

Första året Finland deltog i flygvapenövningen var 2016. Då agerade de som kvalificerat motstånd. I år är Finland även en integrerad del i det svenska luftförsvaret. En division F-18 baserar i Kallax med uppgift att stödja försvaret av Sverige. Men det är ifrån Rovaniemi som de finsk-svenska anfallen utgår – alla med mål att utveckla det svenska luftförsvaret och samverkan mellan Finland och Sverige i en tid bortom fred. Överste Lars Helmrich är chef för Skaraborgs flygflottilj och den svenska kontingenten i Finland.

– I det moderna luftkriget är anfallsförband sammansatta av kvalificerade attack-, jakt- och störflygplan. På plats i Rovaniemi finns alla dessa komponenter och vi har goda förutsättningar att planera och genomföra samordnade anfall mot det svenska luftförsvaret. Samarbetet med den finska F-18 divisonen och med basens markorganisation ökar också förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete i ett skarpt läge, säger Lars Helmrich.

När anfallsordern kommer till flygdivisionen ska den noga planeras – både för att ge rätt anfallseffekt och för att kunna genomföras på ett flygsäkert sätt. Flygplanstyperna har olika förmågor och det gäller att utnyttja de finska och svenska piloternas styrkor på ett så bra sätt som möjligt, oavsett om de är anfallande eller försvarande. Ju mer komplext anfallet är och ju fler flygplan som ingår måste samordningen mellan de ingående finska och svenska förbanden samt störflyget ur Saab vara tydlig och korrekt. Och piloterna från Sverige och Finland är vana att öva tillsammans så förutsättningen för en bra samordning är hög redan från början.

– Det är andra gången på mindre än ett år som vi baserar i Rovaniemi, så det är hemtamt för oss. Vi har också övat tillsammans i många år vid det här laget så vi är väl förtrogna med varandras taktik och system och hur vi kompletterar varandra bäst. Det gör att det går snabbt och enkelt att planera inför uppdragen, säger Carl Bergqvist, divisionschef på 72:a stridsflygdivisionen.

Finska och svenska flygvapnet har samarbetat under lång tid. Cross Border Training (CBT) är en typ av övning som genomförts sedan början av 2000-talet. En svensk-finsk CBT genomfördes senast förra veckan. Sverige och Finland har också deltagit i varandras mest betydelsefulla övningar såsom svenska Flygvapenövningen och Ruska, vilken är Finlands motsvarighet.  

– Allting utgår från det bilaterala försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige. Under dessa övningar fokuserar det finska flygvapnet alltid på vårt nationella försvar. Att träna tillsammans är ett kostnadseffektivt sätt att avsevärt höja vår luftoperationella förmåga, säger överstelöjtnant Tomi Iikkanen, divisionschef på Fighter Squardron 11, Lapland Air Command.

Vardag för Gripenteknikerna

För de svenska Gripenteknikerna spelar det inte så stor roll var någonstans Jas 39 Gripen baseras. Där ligger istället utmaningen i att se till att personalplaneringen och underhållet av flygplanen fungerar; hur ser exempelvis logistikkedjorna ut för reservdelar och hur är möjligheten till väderskydd i hangarer.

– Även om vi kan göra mycket jobb under bar himmel blir underhållet lättare och arbetsmiljön bättre om vi kan få väderskydd i hangar eller liknande. Eftersom övningen pågår dygnet runt så är det också viktigt att vi planerar personalen bra för att få så lång uthållighet som möjligt, säger Fredrik Andersson, plutonchef på 122:a flygunderhållspluton.

Utveckling genom ökad komplexitet

Svårighetsgraden och komplexiteten i Flygvapenövningen har under åren ökat allteftersom den operativa luftförsvarsförmågan utvecklats. I år deltar Saab med två Learjet för störning och elektronisk krigsföring.

– Vår uppgift är att störa ut svensk radartäckning och göra det så svårt som möjligt för den svenska sidan att upptäcka att anfallet är på väg. Detta tränar dem på att göra avvägningar och ta beslut utan att exakt veta hur hotet ser ut, säger Henrik Landqvist, sektion- och flygchef på målflyget.

Vilken sida – röd eller blå – som i slutändan vinner har egentligen ingen betydelse. Huvudsaken är att ledningen, uppdragen, förmågorna och det finsk-svenska samarbetet utvärderas efter övningen för att maximera den fortsatta utvecklingen. Men det betyder inte att det svensk-finska adrenalinet inte pumpar på båda sidor gränsen.

– Det är klart det blir lite tävling, men vår uppgift är att ge blå sida bästa möjliga träning. Det lär vi oss alla av, säger Carl Berqvist.