– Vi plockar fram sparade robot 70- och robot 90-system ur våra förråd, som en interimslösning till dess att vi skaffar nyare system. Vi gör vad vi kan här och nu, med det vi har, förklarar chefen för Luftvärnsregementet, överste Anders Svensson.
Inte många visste att Försvarsmakten hade bevarat luftvärnsrobotar, lavetter (avskjutningsenheter) och annan utrustning som tillhörde de Luftvärnsbataljoner som lades ner för cirka 15 år sedan. Det är allmänt känt att Sverige skänkte utrustning till Baltikum under nedrustningen på slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Men allt gavs inte bort eller skrotades, och kunskapen att hantera systemen finns kvar.
– Vi har kompetens vid Luftvärnsregementet i Halmstad, konstaterar Nicholas Madison, projektledare för brigadluftvärn på Luftvärnets Stridsskola, numera en del av Luftvärnsregementet.
Snabb reputbildning
– Ungefär nio dagar tog det oss att snabbutbilda på 90-systemet, efter att vi identifierat anställd personal som gjort sin grundutbildning på detta system under värnplikten och annan personal som utbildats på detta. Knappt två veckors repetitionsutbildning räckte alltså för att vi skulle kunna genomföra provskjutningar med utmärkt resultat, fortsätter Nicholas.
– Vi sköt många robotar för att vara säkra på systemets funktionalitet och detta test var en stor framgång. Trots att systemet nu legat i en lång ”törnrosasömn” var det lätt att väcka till liv, vilket visar att våra vapensystem och vår förrådshantering håller en hög nivå.
Dessa provskjutningar var något som genomfördes redan för ett och ett halvt år sedan, när Luftvärnsregementet började undersöka vad man hade kvar som skulle kunna användas till ett återtaget ”brigadluftvärn”. Efter genomgång av diverse förråd konstaterades att det fanns såväl stridsledningsbandvagnar med radar som robotar och lavetter, för att kunna utrusta några kompanier.
– Självklart var detta något som skedde utan att vi gjorde det allmänt känt. Vid den tiden var det ännu oklart om vi skulle få ett beslut om detta och hur det skulle kunna fungera. Det vore i det läget dumt att skapa några felaktiga förhoppningar, förklarar regementschefen Anders Svensson.
"Spännande att få skjuta igen"
Malin Palmén, nu fanjunkare vid planeringssektionen på regementsstaben, var en av dem som grundutbildades på robotsystem 90, och nu vid provskjutningarna fick chansen att vara skytt igen. Hon tyckte det var en mycket positiv upplevelse.
– Det var ju lite spännande förstås. Lite nervöst också eftersom jag inte jobbat med systemet sedan 2001. Men det gick väldigt bra.
– Jag är faktiskt lite imponerad över mig själv att kunskaperna satt kvar så bra, trots allt. Det är faktiskt också ett gott betyg till vår värnpliktsutbildning.
Malin och tre kolleger turades om att vara skytt respektive stridsledare, två befattningar som sitter i den kombinerade stridslednings- och närradar-bandvagnen. Hon tror att robot 90-systemet blir en lämplig interimslösning för brigadluftvärn.
– Detta är ett bra system. Prestanda håller mot många av dagens flygplan och framför allt är det ett viktigt komplement till de luftvärnskanonvagnar (Stridsfordon 90 Lvkv) som i dag finns på bataljonerna. Lvkv hanterar helikoptrar och lågt flygande, långsammare flygplan bra men dessa robotar hanterar snabbare hot på längre avstånd och högre höjd.
Nöjd regementschef
Regementschefen är mycket glad över de lyckade provskjutningarna och att man nu kan göra något snabbt för att öka förmågan på brigaderna.
– Samtidigt ser vi det som en interimslösning. Om några år krävs modernare robotsystem för ett effektivt brigadluftvärn.
Systemet har under åren även exporterats till ett flertal länder.