Uppdrag: Stötta Norge

Norge angrips och Sverige bistår därför våra grannar med militära stridskrafter i enlighet med solidaritetsförklaringen. Det är bakgrunden till Försvarsmaktens deltagande i Natoövningen Trident Juncture i höst.

Svenska korvetter och den amerikanska jagaren USS Oscar Austin agerar fientlig styrka under Aurora 17.
Svenska korvetter och den amerikanska jagaren USS Oscar Austin agerar fientlig styrka under Aurora 17.
Deltagandet i Trident Juncture är ett kvitto på omvärdens respekt för Försvarsmakten. Foto: HMS Karlstad/Försvarsmakten
Deltagandet i Trident Juncture är ett kvitto på omvärdens respekt för Försvarsmakten.

Ökad trovärdighet, stärkt tröskeleffekt och tätare samarbete med Finland, USA och Nato. Det är några av skälen till att Försvarsmakten deltar i Natoövningen Trident Juncture 2018.

I slutet av oktober höjs temperaturen avsevärt i delar av norra Norge och Norska havet utanför Trondheim. Då samlas cirka 35 000 soldater från Natomedlemmar och partnerländer för att genomföra en av Natos allra största övningar, Trident Juncture 2018.

Försvarsmakten kommer att finnas på plats med cirka 2 500 kvinnor och män med målet att både öka vår förmåga att arbeta tillsammans med andra och stärka vår nationella förmåga.

Deltagandet bottnar i den svenska solidaritetsförklaringen, som bland annat säger att vi ska kunna ”ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt” om ett EU-land eller nordiskt land drabbas av en katastrof eller ett angrepp.

I scenariot för övningen blir Norge attackerat och Natos kollektiva försvar initieras. Det kan något förenklat uttryckas ”en för alla, alla för en” där Natos medlemmar ingriper till stöd för Norge. För Sverige innebär attacken, i enlighet med solidaritetsförklaring, att Sverige är berett att ge stöd till grannlandet Norge.

– Den svenska säkerhetspolitiken förutsätter att Försvarsmakten både kan ge och ta emot stöd, och verka tillsammans med andra – då måste vi naturligtvis också öva med andra, säger Försvarsmaktens talesperson för Trident Juncture brigadgeneral Michael Claesson.

Uppställning och ordergivning inför ett kommande anfall under aurora17. Kompanichefen för wilska kompanichef går igenom läget och förutsättningarna.
Armén kommer att öva brigadförmåga med underställda amerikanska och finska förband. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Tre övningar en

Trident Juncture ska testa snabbinsatsstyrkan Nato Response Force (NRF) och består av en förbandsövning och en ledningsövning. I samband med den senare kommer dessutom Försvarsmakten att genomföra Ledningsövning 18, för att öva ledningen av nationella operationer, samtidigt som Nato genomför operationer i vårt närområde. I ledningsövningarna kommer Sverige och Finland att spela sig själva, vilket aldrig har skett vid motsvarande övningar.

– Nato måste alltså förhålla sig till oss ”på riktigt” i övningen, och ta hänsyn till våra gränser och vår säkerhetspolitik. Ledningsövningen ger oss möjlighet att koppla samman militärstrategi och säkerhetspolitiska aspekter, säger Michael Claesson.

Bättre tillsammans

Försvarsmakten deltar i Trident Juncture med förband ur samtliga stridskrafter. Armén kommer att öva brigadförmåga, med underställda amerikanska och finländska förband. Flygvapnet och marinen deltar med stridsflyg och korvetter som alla förbereds inför kommande NRF-beredskap. Dessutom lämnas samtidigt värdlandsstöd till Natoförband grupperade på Kallax flygplats i Luleå.

Ett kvitto på vår förmåga

Det svenska deltagandet i Trident Juncture 2018 är inte bara en unik möjlighet att samöva med förband från fler än 30 länder i realistiska scenarier, med starka säkerhetspolitiska kopplingar. Det är också ett kvitto på Försvarsmaktens goda förmåga och anseende. Michael Claesson konstaterar att ”det inte är alldeles enkelt att få inträdesbiljett till övningen”. Sverige har bedömts och värderats grundligt innan Nato fattade beslut om att låta oss delta.

– Det är något vi alla inom Försvarsmakten ska vara stolta över.

Artikeln har tidigare publicerats i Försvarets forum nummer 3, 2018.