Norrbottens regemente har ansvarat för de två senaste styrkebidragen i FN-insatsen Minusma i Mali, Mali 06 som kom hem i december förra året och Mali 07 som nu lämnat över ansvaret till Amfibieregementet.
Solen flödade och flaggorna vajade fint i de friska vindarna under ceremonin på kaserngården, när försvarsminister Peter Hultqvist tog plats i talarstolen.
– Ni har varit på plats i en region där säkerhetsläget försämrats över tid. Vi har bevittnat nästan dagliga attacker i landet. Det bräckliga säkerhetsläget tyder på att fredsprocessen fortfarande är oerhört skör. Att stå emot och försöka bekämpa den terrorism och instabilitet som ni sett i landet innebär inte bara att ni stått upp för de oskyldiga och värnlösa. Er insats har också en direkt koppling till att försöka bryta terrorismen transnationella förbindelser. Er insats har också en direkt effekt på säkerheten i Sveriges närområde, sa försvarsministern.
Medaljer och jetonger
Alla soldater som gör utlandstjänst får Försvarsmaktens medalj för internationella insatser. Men innan medaljen delades ut ville armétaktisk chef, brigadgeneral Fredrik Ståhlberg uppmärksamma några individer som utmärkt sig lite extra.
Kontingentschefen Anders Landewall, major Lars Ryttinger, major Tobias Lindblom och förste sergeant Marcus Fritz fick kliva fram och ta emot varsitt coin, en jetong, av armétaktisk chef.
Fredrik Ståhlberg var nöjd efter ceremonin.
– Det har varit en fantastiskt trevlig dag. Med stor respekt har jag medaljerat Mali 07 som inte bara gjort en bra uppgift som förband utan också i ett väldigt svårt land med väldigt hög konfliktnivå. Bra jobbat!
Familjen på plats
Det är inte bara soldaterna som får erkännande under medaljceremonin. Såväl försvarsministern som armétaktisk chef vände sig direkt till de anhöriga i sina tal.
– Ni anhöriga har också gjort en svår insats, stort tack till ert ovillkorliga stöd. Det är inte en enkel uppgift att befinna sig 500 mil från någon man älskar. Men med ert tålamod och er förståelse har det gått, sa försvarsministern.
Mekanikern Jacob Winqvist mamma, pappa, mormor, morfar och syster med pojkvän hade tagit sig ända från Växjö till Boden för att vara med när han medaljerades under torsdagen. Och det var positiva känslor.
– Fantastiskt skönt. Äntligen får man slippa den där klumpen i magen som man haft sen han åkte säger Nina Winqvist, mamma till Jacob.
– Vi har fått bra information under resans gång, mycket tack vare malibloggen där vi kunnat följa verksamheten på nära håll. Även om det varit en del tråkigheter med attackerna och liknande har det varit bra att kunna få information, säger pappa Pär Winqvist.
– Vi har åkt långt för den här dagen men det har varit värt varenda mil. Vi hade utan tvekan kunnat åka dubbelt så långt, säger Pär Winqvist.
Alla ska hem
För dagens medaljörer innebär ceremonin slutet på en lång insats och det är mycket känslor inblandade.
– Det är en känslosam stund på flera sätt. Att få komma hem till familjen och träffa dem, det är något man har sett fram emot länge nu. Men sen blir det även känslosamt att skiljas från det här härliga gänget som man har kamperat ihop med under lång tid, säger Anders Landewall.
En del av styrkan är dock kvar i Mali på grund av att flygplatsen stängts efter en granatattack den 12 juni.
– För mig är det inte klart förrän all min personal är hemma. Jag hoppas att få möta dem på Kallax på lördag och ge dem ett värdigt mottagande och en värdig medaljceremoni.