Viktig övning i civil och militär samverkan

– Denna typ av omfattande övningar borde vi se till att genomföra mer mellan oss i den civila världen och Försvarsmakten. Jag har redan dragit en del nyttiga lärdomar trots att övningen inte är avslutad, inte minst om att vår okunskap är ganska stor om olika typer av ammunition, säger Mikael Pettersson, övad räddningsledare vid räddningstjänsten på Gotland.

Räddningstjänstpersonal gör en snabb insats för att undsätta skadade vid den farliga platsen under övningsmomentet stridens konsekvenser. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Försvarsmaktens ammunitionsröjare och Polisens bombtekniker löser uppgiften tillsammans. På bilden används Försvarsmaktens ammunitionsdatabas (EOD IS) som stöd att hitta fakta om den ammunition som ska oskadliggöras. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Brandman hjälper skadad man som i övningsmomentet utsatts för splitterskador. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Vid det övade flyganfallet har en ammunitionstransport krockat och militär personal har skadats. Omhändertas här av ambulanspersonal. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Försvarsmaktens ammunitionsröjare och Polisens bombtekniker löser uppgiften tillsammans. På bilden används Försvarsmaktens ammunitionsdatabas (EOD IS) som stöd att hitta fakta om den ammunition som ska oskadliggöras. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Mikael Pettersson pustar ut efter ett par intensiva timmar. Han har varit delansvarig för en omfattande räddningsinsats efter ett flyganfall av Visby flygplats under pågående övning Aurora 17. Huvudansvarig för momentet är chefen för Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) överste Fredrik Zetterberg.

Spelat flyganfall mot Gotland

Strax efter halv elva inleddes övningen då fientligt flyg svepte in över flygfältet. Vid anfallet fälldes bomber med substridsdelar, varav ett antal inte detonerade, över militära grupperingar och en civil marknadsplats. Anfallet medförde ett flertal skadade och chockade samt en handfull dödade. Figuranterna agerade trovärdigt och spelades av bland annat elever från vårdprogrammet vid Wisbygymnasiet samt från Röda Korset.

Allt eftersom övningsmomentet fortlöpt kom fler och fler räddningsresurser. I ett tidigt skede insåg räddningsledaren Mikael Pettersson omfattningen och beordrade katastroflarm.

– Min första bedömning var att vi behövde få loss 30 ambulanstransporter och det är naturligtvis en kapacitet som vi normalt inte förfogar över på kort tid här på Gotland, säger han.

– Jag var lite orolig över hur det skulle fungera med att öva med militären men det har fungerat alldeles utmärkt, säger sjukvårdsledaren, ambulanssjuksköterskan Sara Jansson.

Hon var i egenskap av första sjuksköterska på plats per automatik utsetts till sjukvårdsledare under hela räddningsinsatsen.

Olika resurser från Försvarsmakten anländer

Från Försvarsmakten anlände en halvtimme efter larmet den första sjukvårdsgruppen i ett splitterskyddat fordon och kort tid därefter ytterligare militära ambulanser samt ett ledningsfordon från Framskjuten ledning Gotland (FLG).

För denna övning under Aurora 17 har också sedan några dagar tillbaka ett av Försvarsmaktens sjukhuskompanier med sina kvalificerade sjukvårdsresurser i form av operationssalar och traumaenheter grupperat utanför Visby. Ett kompani nu som står redo att ta emot de skadade från anfallet.

– I ett första läge gör medicinskt ansvarig på plats en första bedömning av varje skadad persons tillstånd. Jag vill också poängtera att medicinskt gör vi ingen skillnad på civil eller militär personal utan den patient som är av störst behov av vård med hänsyn till skadan tas om hand först oavsett om man är civil eller militär. När sedan bedömningen, på vårt fackspråk triagering, är genomförd sker ny triagering när patienten anländer till vårt akutintag, eftersom patientens tillstånd under transport kan ha försämrats eller förbättrats, förklarar övningsledaren överstelöjtnant Lennart Borneklint från Försvarsmedicincentrum och fortsätter:

– En verklig prövning för vårt kompanis del sker under måndagen då vi ska genomföra en större medicinsk evakuering med hjälp av det stora transportflygplanet C 17 Globemaster. Det kommer att iordningställas 21 bårplatser där vi kan ge avancerad vård men utmaningen för oss blir att från transport till flygplats och flygplan hålla patienterna vid liv samtidigt som vi inte dränerar kompaniet på för stora personalresurser.

Sista insats - ammunitionsröjning

Övningsmomentet avslutades med att Försvarsmaktens ammunitionsröjare i samverkan med Polisens bombtekniker genomförde röjning av oexploderad ammunition.

– Det vi har sett idag är hur vi på en, visserligen tämligen låg nivå, uppfyller det som riksdagen i det senaste försvarsbeslutet ålagt Försvarsmakten att genomföra, nämligen att vi ska öka den samlade förmåga och tillsammans med civila aktörer skapa ett starkare totalförsvar. Sedan finns det alltid bitar som vi ser att vi måste öva mer på men detta är en mycket bra start, säger överste Fredrik Zetterberg.

Fältsjukhusets personal står redo för att ta emot skadade personer som är på väg med transport från skadeplatsen. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Luftvärnssoldater har skadats under det övade flyganfallet och får hjälp. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
En av vinsterna med övningen är samverkan och möjligheten att lära känna kollegor över myndighetsgränserna. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Scenariot vid övningsmomentet är dramatiskt. Brand, rökutveckling, skadade och döda, både civila och soldater samt oexploderad ammunition efter flyganfallet. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Försvarsmaktens ammunitionsröjare och Polisens bombtekniker löser uppgiften tillsammans. På bilden används Försvarsmaktens ammunitionsdatabas (EOD IS) som stöd att hitta fakta om den ammunition som ska oskadliggöras. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten