Tålamod och uthållighet ger en bra ammunitionsröjare

Tålamod och uthållighet är några av de egenskaper en ammunitionsröjare måste ha, enligt Adam Karlsson. Adam deltar i försvarsmaktsövningen Aurora 17 på Gotland.

Adam Karlsson ammunitionsröjare vid Skyddscentrum i Umeå. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Ammunitionsröjarna tar fram den utrustning de behöver för insatsen. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Ammunitionsröjare spanar på de misstänkta föremålen med kikare. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Med stor försiktighet och med flera hjälpmedel närmar sig ammunitionsröjaren det misstänkta objektet. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten
Endast personer med rätt utbildning kan utföra ammunitionsröjning. Ser du något misstänksamt gå aldrig fram, tillkalla polis som i sin tur kan söka stöd av Försvarsmakten. Foto: Carl M Sjöstrand/Försvarsmakten

Grundutbildningen genomfördes vid I 19 i Boden, därefter hade han uppdrag som pionjärsoldat stridsfordon 90 och sedan utbildning till ammunitionsröjare vid Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, SWEDEC i Eksjö.  

Varför valde du att bli ammunitionsröjare?
– Jag ville ha en utmaning, förklarar Adam och att vara ammunitionsröjare kräver tålamod, lugn men även kreativitet. Plus att man måste vara vältränad, en blandning av kondition och styrka.  

– Jag kommer från Gotland berättar Adam, så det är extra roligt för mig att vara här med min ammunitionsröjningsgrupp. (Adams kompis skrattar till och påpekar att Adam kan varenda stig).

– Vårt förband är Totalförsvarets skyddscentrum som finns i Umeå och med en liten grupp i Boden. Gruppen ingår 1:a CBRN-kompaniet, bokstäverna står för kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot, tillägger ställföreträdande kompanichefen Emil Åkermark.

Under övningen har ammunitionsröjningsgruppen (EOD) övat från norr till söder på Gotland. Scenariot är att Sverige är i krig och sabotage mot samhällsviktiga funktioner sker på ön, för att störa ut infrastrukturen och skrämma medborgarna. Allt från biologiskt preparat vid Vattenverket och självmordsbombare i färjeterminalen till sabotage mot Teracoms radiomast.

Hemmagjord bomb under bro

Vid momentet vi besöker har en familj uppmärksammat att några personer har betett sig märkligt vid bron strax intill deras hus. På morgonen beger sig pappan i familjen dit och upptäcker då att det står två dunkar under bron och konstiga sladdar är dragna. Lokal polis tillkallas som i sin tur kontaktar Försvarsmaktens ammunitionsröjare. Kriget har ju precis brutit ut och hotbilden är förändrad i samhället.

Det är Adams grupp som får uppdraget, de plockar fram sin utrustning och närmar sig hotet med stor försiktighet. Det kan finnas dolda fällor som motståndaren vill att de ska trampa på för att utlösa bomben.

Tekniker och tillvägagångssätt

Ammunitionsröjaren använder bland annat kikare, ficklampa men även en minsökare för att säkerställa att marken fram till dunkarna under bron inte är riggade med ytterligare improviserat tillverkade bomber (IED).

Bron är en viktig punkt där transporter ska kunna ta sig fram, så bomben oskadliggörs utan att förstöra bron, men metoder och tekniker avslöjas inte.

Nöje ger nytta

– Vid behov kan vi använda en robot, som vi styr från säkert avstånd, informerar Adam. Allt dataspelande som jag sysslar med kommer väl till pass, fingerfärdighet och en snabbhet att överföra det jag vill utföra från skärmbilden med hjälp av reglagen till roboten.

– Kom till Visborgsslätt imorgon 24 september och träffa mig och mina kollegor, vi är där för att visa upp delar av vår verksamhet, säger han.