Fartygschefen samlar besättningen på bryggan före losskastning. Han förklarar att det råder asymmetriskt hot, det vill säga mindre kvalificerat hot som ofta består av små båtar eller propellerflyg. HMS Vinga kastar därför loss i beredskapsgraden ”klart skepp närförsvar”.
– Det innebär att vi är beredda att möta hot ganska nära och med lättare vapensystem. Oftast gäller det inomskärs där avståndet är litet, säger Simon Malmkvist, stridsledningsofficer.
Simon Malmkvist, Stridsledningsofficer på HMS Vinga.
Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
Med mindre avstånd blir även upptäcktstiden kortare. Fartygets sensorer kan ha svårt att se mindre båtar på nära håll, framförallt i skärgårdsmiljö. Besättningen måste själva hålla noggrann utkik.
Under höjd beredskap förstärks antalet personer på däck, vapen bemannas och all personal bär kroppsskydd och annan skyddsutrustning. Varje besättningsmedlem har sin givna plats i organisationen. På babords bryggvinge står kulspruteskytten Alex Carlsson som gör sin andra övning med fartyget.
– Det är alltid lite spännande, man vet inte vad som ska hända, säger han.
Strax utanför inloppet till hamnen får styrkan kontakt med en mindre båt som kör i hög hastighet rakt mot örlogsfartygen. Kulsprutorna smattrar igång. Fienden, som här består av en stridsbåt 90, åker ett varv runt fartyget och ger sig sen på HMS Sturkö för om Vinga.
Stridsbåten har signalflagga Y hissad för att markera sig som fiendestyrka. Den hotande båten cirklar runt fartygen ännu en gång innan den tillslut ger sig av. HMS Vinga går ner i beredskap. Alex Carlsson återställer vapnet, får av sig skyddsutrustningen och tar plats på bryggan för ordinarie tjänst som sjöman. Simon Malmkvist har bevakat radarbilder och annat från stridsledningscentralen inne i båten och verkar nöjd med besättningen.
– Det är bara en liten del av fartyget inblandat i en sådan här övning, men en bra första övning för att skaka igång systemet och en bra övning för skyttarna och närförsvarsofficer, summerar han.