Kontroll på Sveriges territorium dygnet runt, året runt

Bakgrunden var att den 13 juni 1952 blev ett svenskt signalspaningsplan av typen DC 3 nedskjutet över Östersjön av dåvarande Sovjetunionen. Den 16 juni blev ett räddningsplan av typen Catalina nedskjutet i samband med sökningsuppdrag efter DC3:an. Svenska regeringen beslutade efter detta att få igång vår incidentberedskap.

PS 871 spaningsradar ser lågt och lite kortare. Foto: Försvarsmakten

Oavsett tid på dygnet kontrolleras våra territorialgränser med ett vakande öga. Vårt territorium är Sveriges landyta och 22 kilometer ut i vattnet. Överallt i landet har vi strategiskt utplacerade radarstationer som ständigt uppdaterar luft- och sjölägesbilden. Det handlar om att identifiera de luftfarkoster som ligger utanför och i närheten av vårt område.

Vid behov skickar Försvarsmakten upp stridsflygplan Jas 39 Gripen för att identifiera främmande luftfarkoster. Det händer även att man ibland tvingas avvisa dem om de kommit in i svenskt luftrum utan tillstånd.

Flygstridskrafternas huvuduppgift

Flygstridskrafterna består av olika flygsystem där stridsflygplan Jas 39 Gripen är spjutspetsen. Det svenska gripenflygplanet är för närvarande det första stridflygplanet världen som är beväpnat med den europeiska jaktroboten Meteor.

Meteor är en radarjaktrobot med en helt ny teknik som gör att den kan nå mål på långa avstånd. Genom att samverka med olika sensorer på Jas 39 Gripen kan roboten avlossas långt innan angriparens flygplan kan avlossa sina robotar.

Flygvapnet har sex stridsflygdivisioner Jas 39 Gripen baserade med två divisioner var på F 21 i Luleå, F 7 i Såtenäs och F 17 i Ronneby. Stridsflygdivisionerna har till uppgift att kunna utföra olika uppdrag där jaktflyguppdraget är gemensamt för alla divisioner. Utöver detta kan divisionerna utföra flygspaningsuppdrag och olika attackflyguppdrag, ofta i samverkan med mark- och sjöstridskrafterna. Under försvarsmaktsövning Aurora 17 kommer samtliga stridsflygdivisioner att öva och man kommer att öva alla olika typer av uppdrag.

Transport- och Specialflyg

I radarflygförbanden används radarspaningsflygplanet ASC 890 som är en viktig komponent i luftbevakningen. Det är ett Saab 340 flygplan med en spaningsradar monterad på flygplanets tak. Beroende på hur man flyger så kompletterar den flygande spaningsradarn våra fasta radarstationer på marken med att ge en bra bild av läget i luften.

Flygvapnet har också signalspaningsflygförband som samlar in underrättelser genom att de flyger runt och lyssnar. Även detta kompletterar bland annat luftlägesbilden.

Transportflygförbanden flyger med ett antal C 130 Herculesplan och utför olika flygtransporter nationellt i Sverige men även internationellt. De har en mycket omfattande uppgift att transportera både personal och materiel både inför och under hela Aurora 17.

I Aurora 17 medverkar även det stora transportflygplanen C 17 Globemaster. Sverige ingår som en del i det multinationella flygförbandet Heavy Air Lift Wing, HAW som finns i Ungern.

Helikopterflygförband

Helikopterflygförbanden har både en mark- och sjöoperativ inriktning. Flygvapnet har tre olika helikoptersystem, HKP 14, HKP 15 och HKP 16. Flygstridskrafterna lämnar en ytterst viktig komponent till både armén och marinen så att de gemensamt kan utföra sina uppdrag.

Under Aurora 17 ligger ett väldigt stort fokus på helikopterflygförbandens uppgift att samöva med både mark- och sjöstridskrafterna.

Ledningsförband

Ledningsförbanden producerar och distribuerar ständigt en auktoriserad luftlägesbild på underlag från våra radarstationer. Luftlägesbilden ligger till grund för flera användare inom Försvarsmakten.

Incidentberedskapen är en väsentlig del av flygstridskrafternas huvuduppgift i fred och beredskap. I flygvapnet ansvarar stridsledningen och luftbevakningen (Stril) för att övervaka och insatsleda stridsflyg för både jakt- och spaningsberedskap. Incidentberedskapen genomförs till största delen från skyddade anläggningar belägna under jord, där avancerade datasystem övervakar och identifierar flygningar i Sveriges närhet, samt stridsleder jakt- och spaningsflygplan mot okända mål.

PS 861 spaningsradar ser långt och högt. Foto: Försvarsmakten

I försvarsmaktsövning Aurora 17 kommer det att spelas med att Sverige utsätts för ett väpnat angrepp. Då gäller inte längre de regler som normalt beaktas i fred avseende incidentberedskapen. Den auktoriserade luftlägesbilden ligger då till grund för beslut om olika insatser för att möta angreppet. Ytterst är det insatschefen i Försvarsmakten som tillsammans med i det här sammanhanget, den flygtaktiska chefen leder luftkriget.

Flygbasförbanden

Flygbasförbandens huvuduppgift är att stödja flygförbanden genom att upprätta, drifthålla och säkra flygplatser. Utöver de ordinarie flottiljflygplatserna finns det möjlighet att sprida ut sig till andra platser.

Under Aurora 17 kommer Försvarsmakten att flyga från flygplatserna i Uppsala, Såtenäs, Malmslätt, Ronneby, Visby och Hagshult. Helikopterflyget kommer att upprätta tillfälliga helikopterbaser i Villingsberg och vid Björkvik utanför Katrineholm.

Luftvärnsförband

Flygstridskrafterna tillsammans med luftvärnsförbanden benämns tillsammans för luftstridskrafterna. Luftvärnet, som tillhör arméstridskrafterna, är en ytterst viktig komponent i det svenska luftförsvaret. Genom olika typer av sensorer upptäcker luftvärnsförbanden hoten och är beredda att bekämpa dem med olika typer av robotar.

Samtliga förband ingående i luftstridskrafterna är ytterst förberedda att göra sitt bästa under Aurora 17 för att öka den operativa förmågan att kunna skydda Sverige.