Från rutin till allvar

Alla dagar året runt övervakar marinen det svenska sjöterritoriet med fasta radarsystem och fartyg. I övningen Aurora 17 övergår en rutinmässig sjöövervakningsoperation i en kustförsvarsoperation, när landet hotas av angrepp.

Från stridsledningscentralen på patrullfartyget utbyts information med sjöövervakningscentralen iland.
Från stridsledningscentralen på patrullfartyget utbyts information med sjöövervakningscentralen iland.
Från stridsledningscentralen på patrullfartyget utbyts information med sjöövervakningscentralen iland. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Korvetterna av Visbyklass utgör en viktig del av sjöstridskrafternas slagkraft.
Korvetterna av Visbyklass utgör en viktig del av sjöstridskrafternas slagkraft. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
I sjöövervakningscentralen sammanställs sjöläget.
I sjöövervakningscentralen sammanställs sjöläget. Foto: Carolina Lorentzson Nilsson/Försvarsmakten

Varje dag rör sig ungefär 3 000 fartyg i Östersjön vilket är en hel del att hålla reda på. Förutom att ha koll på fartygstrafiken ligger övervakningen som grund för att skapa en normalbild, alltså hur fartygstrafiken brukar se ut. Genom att känna till normalbilden skapas förutsättningar för att vid behov höja beredskapen om det blir rejält oroligt i vårt närområde.

Så fort ett av marinens fartyg kastar loss, kopplar det upp sig via radio mot sjöövervakningscentralen i land. Informationen kan då föras över åt båda håll. Sjöcentralen får reda på vilka okända radarekon som behöver identifieras samtidigt som det snabbt kan få en aktuell bild på hur läget till sjöss ser ut.

Flexibla och rörliga

De båda patrullfartygen HMS Stockholm och HMS Malmö har sjöövervakning som huvuduppgift, även om ansvaret delas med övriga örlogsfartyg i marinen. Niklas Wiklund var fartygschef på HMS Stockholm fram till alldeles nyligen och har många års erfarenhet av att patrullera det svenska sjöterritoriet.

Sjöövervakning är grunden för marinens fredstida verksamhet.
HMS Stockholm är ett av två patrullfartyg som har sjöövervakning som huvuduppgift. Men de kan även utföra mer kvalificerade uppgifter, som ytstrid. Foto: Niklas Olsson/Försvarsmakten

— När vi är ute till sjöss är vi en omedelbart gripbar militär resurs. Huvuduppgiften för fartyget är övervakning av svenskt sjöterritorium, men den kan snabbt förändras om det skulle behövas, vilket den numera ofta gör, säger han.

Det kan handla om att övergå till en skarp enskild operation, eller en större operation tillsammans med andra enheter.

— Det här är ytstridsfartygens stora styrka, att kunna lösa många olika uppgifter och relativt snabbt kunna förflytta sig mellan olika operationsområden, säger Niklas Wiklund.

En annan styrka som marina fartyg har, är att de alltid bär med sig skarpa vapen för olika uppgifter. På så sätt kan man snabbt växla mellan fredsmässig och skarp verksamhet utan att behöva gå in för ombestyckning.

Beslutsamhet är nyckelordet

I Aurora 17 övergår den rutinmässiga övervakningen till allvar när Sverige ställs inför hotet om att bli angripet. Förändringarna i normalbilden tillsammans med övriga underrättelser gör att order ges om att sjöstridskrafterna ska gör sig beredda för kustförsvarsoperation. På marintaktiska staben, som leder marin insatsverksamhet, är flottiljamiral Anders Olovsson chef:

— Arbetet med att följa upp det som rör sig runt Sveriges kust jobbar vi med oavbrutet. På samma sätt är vi ständigt beredda att anpassa oss till högre konfliktnivåer och att agera med beslutsamhet mot en angripare, enligt det som väntar i Aurora 17.

Ubåtar, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg och amfibiestridskrafter, stödda av andra marina förbandstyper försvarar i Aurora 17 det hotade kustområdet. Utan den normalbild och övervakning som marinen gör redan idag, vore steget till högre beredskapsnivåer svårare att göra i rätt tid.