Ledningscentralen på Camp Nobel - förbandets hjärta

Den militära ledningscentralen på Camp Nobel i Timbuktu har kontakt med samtliga olika enheter och förmågor som tillsammans utgör den svenska FN-styrkan i Mali. Och det är också härifrån som alla insatser koordineras och leds.
– Ledningscentralen är bemannad dygnet runt, vi vet var samtliga svenska enheter befinner sig och förhoppningsvis också vad de har för sig, säger Henrik Eriksson, chef för ledningscentralen på Camp Nobel.

De som arbetar i TOC:en har en utsatt position och måste ofta fatta beslut på stående fot inför ett stort antal kollegor. Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten
Hans Rehnberg är sektionschef för sektionen som ansvarar för TOC:en. Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten
När larmet går på Camp Nobel stiger adrenalinet i TOC:en, till vänster Henrik Eriksson och till höger Stefan Widenström. Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten
När larmet går på Camp Nobel samordnas all arbete i TOC:en. Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten
Teddy Larsson, förbandschef, och Rikard Skiöld, förvaltare, får i TOC:en en uppdatering om den senaste händelseutvecklingen. Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten
"När man tillbringar hela dagarna i det dunkla ljuset i TOC:en är det lätt att glömma bort att man faktiskt befinner sig i Afrika", säger Stefan Widenström. Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten

Ledningscentralen benämns i dagligt tal bland personalen i Mali kort och gott för TOC:en. TOC är en engelsk förkortning som uttyds tactical operation center.

I likhet med alla andra utrymmen på Camp Nobel är även TOC:en ett temporärt utrymme byggt av containrar och hescos. Hescos är stora höga fyrkanter av stålnät som sedan fylls med sand och sten och då ger ett bra skydd för finkalibrig eld, splitter och liknande.

Inne i TOC:en är det förvånansvärt svalt, belysningen är skum, samtliga väggar är täckta av kartor och whiteboards, det är lågt till tak och ofta är det bara fläktarna, AC:n och knappret av tangentbord från de många datorerna som hörs. Då och då bryts också tystnaden av en eller annan radio som plötsligt sprakar till med ett meddelande från någon av de svenska enheterna som jobbar under FN-flagg.

– Dessutom har vi kontakt med FN:s sektorhögkvarter här i Timbuktu, FN-styrkans högkvarter i huvudstaden Bamako, med andra nationer som bidrar med trupp till FN men också aktörer som arbetar här i Mali men inte gör det under FN-flagg, säger Henrik Eriksson, chef för TOC:en.

Snabba förändringar

Förbandets underrättelsesektion tar fram beslutsunderlag och sedan kanaliseras hela informationsflödet på taktisk nivå i TOC:en som sedan leder de enheter som skickas ut från Camp Nobel. Under det dagliga arbetet förflyter vanligtvis arbetet i TOC:en enligt väl inarbetade rutiner men alla som arbetar här vet att situationen kan förändras blixtsnabbt.

– Sverige har valt att skicka militär trupp under FN-flagg till Mali eftersom det pågår en väpnad konflikt i landet. De grupper som vill störa det sköra säkerhetsläget attackerar som bekant emellanåt FN här i landet, säger Henrik Eriksson.

Även FN:s camp, där också Camp Nobel är beläget, och omgivningarna runt campen, i Timbuktu har attackerats flera gånger. När larmet går på svenska Camp Nobel leds hela det svenska förbandet från TOC:en, då är TOC:en bokstavligen förbandets hjärta, och det är där som ett ledningslag samlas så snart larmet går. Ledningslaget består av TOC:ens ordinarie personal samt av bland annat underrättelsebefäl, den tekniska chefen och förbandets chefsläkare.

Målinriktat och rationellt

– Då blir det en väldigt tydlig tempohöjning i TOC:en, framför allt till dess att vi har fått grepp på läget; var exakt har attacken skett, vad har hänt, vilka typ av attack handlar det om, finns det skadad personal, har vi svensk personal i närheten av attacken och så vidare. Alla inblandade får ett adrenalinpåslag när larmet går och det blir ganska mycket spring i TOC:en men vi är nu väldigt duktiga på att jobba målinriktat och rationellt även i skarpa lägen, säger Stefan Widenström, stridsledare TOC:en.

När larmet går i TOC:en blir informationsflödet snabbt enormt stort och det kan uppfattas som en arbetsplats som då blir en smula dramatisk men både Henrik och Stefan tycker att det snarare handlar om god allmän militär kompetens.

Tilliten avgörande

– För att vara en bra stridsledare tror jag att det krävs att man är en erfaren officer, gärna i medelåldern, som har jobbat med taktiskt ledarskap på minst kompaninivå, att man har en väl utvecklad simultankapacitet och att man har förmågan att skilja bisak från huvudsak, säger Henrik Eriksson.

Vid ett larm måste TOC:en snabbt skapa en lägesbild och kommunicera ut den så att samma lägesbild blir gemensam för hela förbandet. Då är det också TOC:ens roll att stödja enheterna som är ute på fältet vars chefer måste ha utrymme att fatta de operativa besluten långt från TOC:en på Camp Nobel.

– Det är ett stort ansvar och därför en utsatt position att vara stridsledare. Fattar vi fel beslut kan det i värsta fall leda att kollegor råkar illa ut. Vårt arbete handlar om att välja en väl avvägd väg framåt och för att lyckas med det är också tilliten till arbetskamraterna helt avgörande för att lyckat slutresultat, säger Stefan Widenström.