Sveriges nordligaste hemvärnsbataljon visade upp sig

Förra veckan ryckte 136 soldater och befäl in till Lapplandsjägarbataljonens årliga krigsförbandsövning i Kiruna, Gällivare och Pajala. Övningsområdena placerades strategiskt på platser där bataljonen gjordes mer synlig för allmänheten till skillnad från tidigare övningar.

Soldater har tagit och bevakar skyddsobjektet - Pajala flygplats. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
”Just nu håller vi på att upprätta förläggningsplatsen, tilldelar stridsställningar och eldområden för grupperna” säger fänrik Johan Siikavaara, ställföreträdande plutonchef. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Chefen Militärregion nord, överste Mikael Frisell följde kompanierna under övningen. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Piloter. Tomas Jatko, flygförare, Robert Nilsson, flygförare, Olle Persson, flygförare och flyggruppchef och Hans Heikki, flygförare. I bakgrunden en Piper Supercub PA 18. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Delar ur bataljonsstaben. Kapten Ulf Sköld, underrättelseofficer, kapten Åke Nordberg, bataljonschef och Ingmar Mickelsson, chef för bataljonsstaben. ”Jag är stolt över förbandet. Vi har engagerade och bra soldater och det är roligt och stimulerande att arbeta tillsammans, såväl med staben som med soldaterna ute på kompanierna. Jag kan ställa upp ett förband och se mina soldater i ögonen, det är ingen pappersprodukt, det är på riktigt.” berättar bataljonschefen kapten Åke Nordberg. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Första övningen för hundföraren Kristin Nilsson och schäfern Krama. ”Krama blev färdig tjänstehund i november 2016 och jag avslutade min utbildning för cirka en månad sedan, så det här är vår första övning. Det känns jätteroligt” berättar Kristin. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Engagerade soldater som har medverkat vid flertalet eftersök mellan hemvärnsövningarna. Magdalena Fransson, skyttesoldat, Niklas Johansson, gruppchef, Fredrik Thyni, fordonsförare och Tomas Lindal, skyttesoldat, alla tillhörande kompaniet i Gällivare. ”Önskar att vi fick öva oftare än de två övningar vi har per år. Kul att se hunden arbeta, vi gick en patrullslinga och hunden markerade på doft och ljud och vi hittade en person ur motståndsstyrkan som låg där”. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Krister Kinnunen, gruppchef från Gränsjägarbataljonen, Lennart Ekberg, soldat från Gränsjägarbataljonen och Johan Nilsson, gruppchef från Fältjägarbataljonen agerade motstånd. ”Vi ska jäklas så mycket som möjligt och ställa till elände. De ska känna sig förvirrade och osäkra. Vi ska få de att tänka; Var är grunden och ledarskapet?” säger Krister Kinnunen som tidigare medverkat som motståndsstyrka under flertalet övningar. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Kompanichefens vänstra hand. ”Jag har varit med i hemvärnet sedan slutet av 70-talet. Fick bra utbildning och bra personlighetsutveckling under värnplikten och vill göra något gott tillbaka. Hemvärnet fyller en viktig funktion i samhället, dels för vårt försvar, men vi har även andra uppgifter, exempelvis eftersök, skogsbrandsläckningar. En kraft som man snabbt kan få fram när det behövs. Problemet är rekrytering, vi är en åldrande skara” berättar kvartermästare Rudolf Lundholm. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Förste sergeant Göran Markström är snart inne på sitt 18:e år i hemvärnet. "Det är många människor som passerat revy genom åren, men det finns massor av duktiga tjejer och killar här. Just nu har vi 6-7 stycken som är helt nyutbildade, det här är deras första riktiga övning. Då passar vi på att köra lite extrautbildning med säkerhetstänk. Det viktigaste är att vi har kul och att vi tänker på säkerheten framför allt, speciellt under skarpa övningar, det gör inget om det tar längre tid, det viktiga är att det görs på ett säkert sätt." Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Ruska lång och ruska kort. Den korta används inne i tältet tillsammans med en hink vatten för att kunna släcka en eventuell mindre brand. Ruska lång ska vara i direkt anslutning utanför tältet ifall tältduken skulle börja brinna. Eldposten får skära upp tältduken med kniven som finns i tältlådan och se till att alla kommer ut. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Major Ulrik Falck, kompanichef i Pajala tillsammans med förste sergeant Mattias Määttä, stridsledningsbefäl. ”På den här övningen leds kompaniet av mig. Vi har bra kunniga soldater som vill och kan. De är positiva och visar intresse för sina uppgifter. Bra att träna på krisskedet och bevakning av skyddsobjekt” berättar major Ulrik Falck. ”Vi har koll på allt som händer mellan kompanistaben och plutonerna, vi för lägeskarta och sköter allt in- och utflöde samt för krigsdagbok” säger förste sergeant Mattias Määttä. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
”Order uppifrån hamnar på vårt bord, eller så skriver vi en direktorder till kompanierna. Jag har varit sex år i staben, är yrkesofficer sen värnplikten. Efter trettio år i uniform är det svårt att bara hänga av den så jag gick med i hemvärnet” säger kapten Hans Andersson, stridsledningsbefäl i bataljonsstaben. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
”Oskar och jag har hand om de mjuka frågorna. När jag rycker in till övningen tar jag över personalansvaret från kvartermästaren” säger fänrik Helena Nordberg som är personalchef sedan i höstas. ”Och jag har hand om själavården ute i fält, håller korum för kompanierna och staberna. Det blir långa transporter, men det är vi vana vid” berättar fältpräst Oskar Skoglind. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Patrullering på gator och torg. En viktig hörnsten under övningen var att visa upp verksamheten för allmänheten. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten

Lapplandsjägarbataljonen består av två insatskompanier som utgår från Kiruna och Gällivare, ett bevakningskompani som utgår från Pajala och en flyggrupp som under övningen stationerades på Gällivare flygplats. Under torsdagen ryckte soldaterna in, det utfördes bland annat sjukvårdsprov, täthetsprov av skyddsmask och inskjutning av vapen. Delar ur insatskompaniet från Kiruna spenderade första natten ute i fält.
– Vi reste förläggningen i utbildningssyfte. Vi har dragit in vaktposteringarna så att alla kan vara med och få en målbild över hur en förläggning som vi ska kunna driva under en vecka ska se ut. Vi upprättar förläggningen efter konstens alla regler även om vi under den här övningen bara ska spendera en natt här, berättar gruppchefen Johan Björnström.

Insatskompanierna förflyttar sig till stor del med hjälp av bandvagnar. De övas på flera olika uppdrag, exempelvis ska de ta och kontrollera ett skyddsobjekt med omgivande område. Sedan skickas bevakningskompaniet till platsen för att överta bevakningen medan insatskompaniet kan beordras vidare mot en ny insats.
– Bevakningskompaniet har inte samma behov av att förflyttas som insatskompanierna och är inte tilldelade så många fordon, då får vi tillföra transportresurser på andra sätt, säger Ingmar Mickelson, chef över bataljonsstaben.

FLYGGRUPPEN

Lapplandsjägarbataljonens flyggrupp leds som en egen enhet under bataljonsstaben. På samma sätt som det finns en kompanichef för varje kompani så har flyggruppen en flyggruppschef som leder sin verksamhet. Deras uppdrag innehåller bland annat flygspaning, rekognosering, ordonnansflyg, person- och sjuktransporter. Gruppen består av sju piloter samt en skyttegrupp som skyddar och bevakar flygplanen. Flygförarna och de två flygplanen är knutna till FFK, Frivilliga flygkåren, som hyr in flygmaskinerna under hemvärnsverksamhet från de lokala flygklubbarna i Kiruna och Gällivare. En Piper PA18 Supercub och en Cessna 172 Skyhawk. Hemvärnspiloterna går specifika utbildningar och det krävs mycket tid och engagemang, men i gengäld får de lära sig mycket som de har nytta av när de flyger privat.
– Under övningen har vi utfört spaningsuppdrag, följt markfordon och transporterat personal. När vi inte har skarpa uppdrag från staben så utför vi egna övningsuppdrag, exempelvis precisionsnavigering, berättar flyggruppschefen Olle Persson.

SKYMNINGSLÄGE

Under övningen utsattes kompanierna för en mängd realistiska scenarion som utspelades i en fiktiv värld; I grannlandet Lakeland är det krig efter att de har ockuperats av stormakten Hjeltland. Det råder skymningsläge i Sverige, en form av krisläge med förhöjd beredskap och landet mobiliserar alla resurser. Kompanierna är utkommenderade att vakta skyddsobjekt. Momenten bestod bland annat av att utplacera vaktposter och eldställningar, patrullering, avvärja obehöriga vid skyddsobjekten och hantera protestgrupper.

Ibland utspelades flera moment samtidigt, exempelvis fick en grupp ta hand om skadade soldater som flytt från Lakeland samtidigt som en annan grupp genomsökte närområdet där det fanns indikationer på spionage. Motståndet spelades av mindre personalstyrkor från andra hemvärnsbataljoner. Deras uppgift var att distrahera och ställa till elände för de övade kompanierna. Efter varje avslutat moment gjordes en gemensam genomgång och utvärdering över vad som gjordes bra och vad som skulle kunna göras bättre och vilka lagar och regler som gäller i olika lägen.

VIKTIGT ATT SYNAS

Årets övning testar ett nytt koncept; respektive förband övar i sina egna områden och detsamma gäller för bataljonsstaben som är stationerad i centrala Gällivare. Det är första gången som bataljonsstaben leder en övning på hemmaplan. Konceptet bygger på att bataljonen ska synas ute i samhället. Första kompaniet bevakade bland annat Lapplandsjägargruppens stabsbyggnad inne i centrala Kiruna. Andra kompaniet övade i närheten av flygplatsen i Gällivare och tredje kompaniet bevakade flygplatsen utanför Pajala. Utöver det avdelades mindre grupper att under några timmar åka med bandvagn in till de centrala delarna för att patrullera gatorna samt informera allmänheten om hemvärnets verksamhet.
– För bataljonsstabens del är det perfekt att öva i Gällivare. Det är nytt för alla att vi övar här på vår ordinarie grupperingsplats. Vi vill synas och informera kommuninvånarna att hemvärnet har ett kompani stationerat här och samma sak gäller i Kiruna och Pajala, berättar stabschefen Ingmar Mickelson.

Lapplandsjägarbataljonen har två större övningar per år, en KFÖ, krigsförbandsövning under våren och en SÖF, särskild övning förband på hösten. Bataljonschefen Åke Norberg är stolt över sitt förband när han summera övningen.
– Vi har engagerade och bra soldater och det är roligt och stimulerande att arbeta tillsammans, såväl med staben som med soldaterna ute på kompanierna. Jag kan ställa upp ett förband och se mina soldater i ögonen, det är ingen pappersprodukt, det är på riktigt.