− Det är jätteintressant att möta representanter från svenska Försvarsmakten, men det är frustrerande att behöva vänta på ett svenskt medborgarskap för att kunna bidra om Sverige behöver hjälp, säger Dijwar Nasan, SPURT-deltagare från Syrien, engagerat. Jag får så mycket stöd och hjälp i Sverige och vill kunna ge någonting tillbaka – alla måste hjälpa till om det behövs!
Dijwar har varit i Sverige i ett år och fem månader och trivs bra. Han har siktet klart inställt på framtiden, en framtid som han vill ska innehålla fortsatta studier i statsvetenskap:
− Jag har redan lärt mig mycket om Sverige, men jag försöker läsa och söka information varje dag när jag kommer hem från SPURT. Att respektera och följa svensk lag, till exempel att följa hastighetsbegränsningen när man kör bil, är en förutsättning om man ska integreras i det svenska samhället. Mina kompisar förstår inte alltid varför jag är så noga med det!
Lätt att tacka ja till inbjudan från SPURT
För andra gången är MHS H inbjuden att möta nyanlända i Halmstad för att berätta om Försvarsmaktens roll och uppgift i det svenska samhället.
– Försvarsmaktens besök är en av höjdpunkterna på vår kurs eftersom det blir många otroligt givande diskussioner som går in på djupet på ett sätt som traditionell undervisning sällan kan göra, berättar John Wilhelmsson, arbetsmarknadshandläggare i Halmstad kommun.
– Det är ett jättebra sätt att bygga förtroende mellan de nyanlända och svenska myndigheter, betonar Engella Ameri som själv kom till Sverige från Afghanistan i december 2012, nu arbetsmarknadshandläggare på SPURT. Många förknippar myndigheterna i sina hemländer med ångest och rädsla, och det har varit helt otänkbart att kunna sitta ner avslappnat och prata med representanter för till exempel Försvarsmakten eller Polisen.
– Det här är en riktigt bra och meningsfull dag på jobbet, konstaterar Patrik Rydell, skolförvaltare på MHS H. Jag lär mig otroligt mycket om andra människors situation, och jag hoppas att vi har kunnat ge en relevant och rättvisande bild av Försvarsmakten och vår roll i det svenska samhället.
Fler ”brobyggare” efterlyses
Huvuddelen av deltagarna i SPURT kommer från Syrien, är mellan 19 och 29 år, och har varit i Sverige i cirka ett och ett halvt år. För flera har vägen till Sverige varit lång och svår, och inneburit kortare eller längre tids vistelse i flera andra länder. Gemensamt är att alla nu hoppas på en framtid i Sverige – en framtid där man kan försörja sig själv.
– Hela syftet med det tre månader långa projektet SPURT är att de nyanlända ska hitta sin plats i det svenska samhället och att vi ska kunna korta vägen till arbete, förklarar John Wilhelmsson. Många kommer från kulturer där familjen eller klanen som kollektiv är stark så därför jobbar vi mycket med att stärka individens initiativkraft, och individens förhållningssätt till det svenska samhällets lagar, normer och värderingar med särskild fördjupning inom jämställdhet och jämlikhet.
Kunskap om den svenska arbetsmarknaden och utbildningsväsendet ingår också liksom att inventera de egna kompetenserna, skriva CV och personligt brev. Allt utmynnar i en personlig plan för framtiden.
– Vi satsar mycket på studiebesök, men bjuder också in representanter från tänkta arbetsgivare eller goda förebilder, berättar John.
Alla medverkande är rörande överens om att engagemanget är väl investerad tid.
– Alla mina arbetskamrater borde få uppleva en dag som den här, konstaterar Elin Mattsson, logistikofficer på MHS H. Det är genom förståelse för varandra och ökad kunskap som vi kommer framåt i integrationen.
– Vi känner att det är oerhört viktigt att vårt samarbete kan fortsätta med Försvarsmakten och andra myndigheter, säger Engella med eftertryck. Vi behöver fler brobyggare mellan olika kulturer och delar av det svenska samhället i integrationsprocessen. Varför ska vi vara rädda för varandra? Vi är alla människor och ska kunna leva sida vid sida, respektera och tro på varandra!